Militärnärvaron "påminner om kalla kriget"

Attacker mot medicinska forskningsmiljöer, ett framträdande terrorhot och en militärnivå i närområdet som påminner om kalla kriget.

Försvarets radioanstalt (FRA) ser en illavarslande utveckling det senaste året.

– Vi rapporterade mer än någonsin tidigare, säger generaldirektör Björn Lyrvall.

Den militära verksamheten i Sveriges närområde är etablerad på en nivå som "för tankarna till kalla kriget", skriver FRA i sin årsrapport för 2020.

– Trots pandemin har utvecklingen av aktivitet i närområdet fortsatt på en hög nivå under 2020, och till och med utvecklats ytterligare, säger generaldirektören Björn Lyrvall i en intervju med TT.

FRA pekar bland annat på flera stora övningar i närområdet som var mer komplexa än tidigare och offensivt sammansatta av olika förbandstyper till havs, i luften och på marken.

TT: Menar ni att vi är tillbaka på en hotnivå likt den under kalla kriget?

– Jag vill inte göra några omedelbara kvantitativa jämförelser vad gäller numerär, men vi ser en utveckling i vårt närområde som är av den karaktären att det är mycket skarpare nu än vad det har varit sedan kalla krigets slut.

Det spända omvärldsläget visar sig även i den fortsatt mycket höga efterfrågan på FRA:s tjänster från uppdragsgivarna: regeringen, försvaret, Säpo och polisen.

– Båda kärnuppdragen, signalspaning å ena sidan och cyberförsvarsdelen å andra sidan, är ännu mer efterfrågade än tidigare, det är min bild.

Pandemins effekter

Likt resten av världen har FRA fått leva med konsekvenserna av pandemin under 2020. Något utbrett distansarbete har det dock inte varit tal om – en stor del av arbetet är hemligstämplat och låter sig inte genomföras hemifrån. Men man har lyckats hålla smittan borta och undvikit stora utbrott.

– Vi har jobbat väldigt hårt för att hålla nere smittspridningen i våra lokaler, med många restriktioner kring möten och så vidare.

En intressant aspekt av pandemin är den tydliga ökningen av utländska cyberattacker riktade mot medicinska forskningsmiljöer.

– Där har man sett hur pandemin spelat in gällande cyberspionagets inriktning, säger Björn Lyrvall.

– Ofta bedöms det vara statliga aktörer med kraftfulla verktyg. Det behöver inte bara vara attacker, det kan också vara att man skannar av och skaffar sig information.

Fler vill ha viruslarm

Förutom att upptäcka och rapportera om utländska cyberhot är en annan viktig del av FRA:s arbete med cyberförsvaret larmsystemet TDV, som kan erbjudas till myndigheter och statliga bolag som anses samhällsviktiga. Med hjälp av information från FRA kan systemet varna för skadlig kod. I fjol ökade antalet myndigheter och statliga bolag som tecknade överenskommelse om systemet med 70 procent.

– Det finns en ökad efterfrågan på de här tjänsterna, säger Lyrvall.

I rapporten noteras även att 2020 var ännu ett år då FRA och signalspaningens viktiga roll i bekämpningen av terrorism "tydligt bekräftades".

– Det fortsätter vara en hög efterfrågan från Säkerhetspolisen om att vi ska komma med signalspaningsunderrättelser för att understödja bekämpningen av internationell terrorism.

Avvärjt terrorhot

TT: Är det konkreta hot mot Sverige som har avstyrts med hjälp av era underrättelser?

– Ja, det är min bedömning att det har funnits viktiga underrättelser som vi har kunnat lämna i samband med operationer som har följts av Säkerhetspolisen.

I december fattade riksdagen det försvarspolitiska beslut som ska ligga till grund för svensk försvarspolitik under fem år. Björn Lyrvall konstaterar att förväntningarna på FRA fortsätter öka.

– Där ges signaler om att vi ska expandera och utveckla vår förmåga. Det känns både hedrande och krävande, så vi kommer att ägna oss åt expansionsfrågor framöver.

Han räknar med att myndigheten, som i dag har cirka 800 anställda, kommer behöva växa personalmässigt med omkring 30 procent.

I december beslutades också att FRA tillsammans med flera andra myndigheter får i uppdrag att inrätta ett nationellt cybersäkerhetscenter. Även där kommer FRA lägga stort fokus kommande år.