Förslaget: Bussa elever till ”finskolor”

Fem år sen skolattacken – nu kan Kronanskolan stänga för att öka integrationen

Uppdaterad 2020-10-12 | Publicerad 2020-10-11

TROLLHÄTTAN. Det beskrivs som ett experiment. Barn från invandrartäta områden ska flyttas till skolor på andra sidan E45:an, där elever har svenskfödda föräldrar och bra betyg.

Men i Kronogården väcker förslaget starka känslor.

– Vi har alltid haft det bra här, men nu vill de förstöra skolan, säger Ismail Rrahmani, 12. 

Ismail Rahmani och Bekir Ajeti framför Kronanskolan.

Två vänner står utanför Kronan, skolan som spelat en viktig roll i deras liv. Ismail Rrahmani går i sexan och har sina vänner, sin värld här. Men Bekir Ajeti, 14, har valt att byta till en annan skola.

– Ibland kunde man inte koncentrera sig på lektionerna här. Men jag har många minnen från Kronan, säger han.

En av anledningarna till att Bekir valt att lämna skolan är oron för det förslag som Trollhättans politiker ska ta ställning till den 27 oktober.

Det handlar bland annat om att stänga mellanstadiet och högstadiet. Eleverna ska strösslas ut på andra skolor i staden istället.

Skolsegregationen ökar

Kronanskolan, mitt i området Kronogården, har varit omskriven ända sen den slog upp portarna 2009. Inte minst kring skolattacken 2015, när en elev och två anställda höggs ner och dödades av en rasist.

Bara några timmar tidigare den dagen som skulle bli ett stort trauma, skrev Linda Forssén på sitt anställningsavtal som rektor för låg- och mellastadiet.

Hon har kämpat för trygghet och bättre resultat på skolan. Men i dag tycker hon att förslaget om att lägga ner delar av Kronan är bra. Linda Forssén är noga med att även de skolor där svenska är modersmål, måste integreras.

– Trollhättan är en jättesegregerad stad. Problemen är att du kommer inte utanför stadsdelen där du går i skola och bor. Det är inte bra för någon, för så ser inte samhället ut. Ska vi lyckas med en skolgång med höga meritvärden och gymnasiebehörighet för alla, och ska du lyckas i arbetslivet, är det gynnsamt att umgås med människor från olika kulturer. Den paletten erbjuder inte skolan idag, säger Linda Forssén.

Linda Forssén, rektor F-6, menar att skolan inte kan kompensera fullt ut för den segregation som finns i samhället.

Kan införa en ”förskolebuss”

E45:an skär Trollhättan mitt itu. På östra sidan finns de utsatta områdena, som Kronogården där Kronan ligger, där barn kan ha en tuffare uppväxt. På västra, och bortom älven, ligger skolorna med toppresultat.

Bakom skolförslaget ligger utredningen “Likvärdig skola”, från utbildningsförvaltningen. Den målar upp en oroväckande utveckling: skolsegregationen i Trollhättan ökar.

Kronogården, där Kronanskolan ligger, är ett av polisens utsatta områden.

Skillnaden mellan rika och utsatta områden märks redan i språkutvecklingen på förskolan. Kommunens utredare diskuterar till och med en ”förskolebuss” som ska skjutsa småbarn till förskolor i andra delar av staden.

Siffrorna ger en bild av problemet:

  • På Kronanskolan hade 35 procent av eleverna gymnasiebehörighet när de gick ut nian 2019.
  • På det nationella provets mattedel i tredje klass, klarade 12 procent av Kronans elever kraven. I vissa andra skolor var det 100 procent.
  • På Kronanskolan har 93 procent av eleverna utländsk bakgrund. Flera skolor i Trollhättan har endast fåtal.

Mamman Amal Abdallah har skrivit brev till kommunen och bett dem att dottern Mariams skola ska få vara kvar.

Barn är oroliga för mobbning

Men förslaget är kränkande för eleverna, menar mamman Amal Abdallah. Hennes dotter Mariam, 8, går i trean på Kronan, har bra resultat och älskar sin skola.

– De säger att vi måste stänga skolan så de får träffa “svenska barn”. Det sårar, för jag har alltid sagt till Mariam, du är svensk! Libanes men också svensk. Kronan är en svensk skola, och inget annat. Mariam säger inte “salam” till mig när hon kommer hem från skolan, hon säger “hej mamma”, berättar Amal Abdallah. 

– De säger att det är en dålig skola, om en skola som barnen älskar, säger Amal Abdallah.

Hon hyllar Kronanskolans lärare, beskriver skolans miljö som trygg och kärleksfull. Genom åren har Kronan blivit en hamn för många nyanlända flyktingbarn, något som enligt Amal kan förklara betygstappet.

Hon frågar sig, kommer de andra skolorna i Trollhättan klara av att nå de föräldrar som knappt pratar svenska? 

Dottern Mariam, som täcker håret i en glittrig pastellslöja, funderar också på hur det ska gå om hon själv ska bussas till en annan skola.

– För jag har sjal, och det har inte dom.

Föräldrar startar protestlistor

På flera skolor i Trollhättan skriver upprörda föräldrar namnunderskrifter mot skolförändringarna. Oroliga mail rasar in till kommunen, insändare till lokaltidningen. De vädrar rädsla för kulturkrockar och kaos. I en protestlista skapad av föräldrar på skolorna i villaområdena oroas man för att Kronogårdens “orosmoln” ska föra med sig bråk. Listan samlar nära 400 namn.

“Våra barn ska inte vara försökskaniner i klåfingriga politikers farliga sociala experiment” fasar en förälder.

En annan förälder på en av de mottagande skolorna berättar att läraren på en lektion bett barnen att ställa sig i olika hörn. Ett hörn för de som vill ha nya klasskamrater från Kronan. De andra för de som är mot. Samtliga elever ska ha valt det sistnämnda.

En elev ska efteråt ha sagt om de nya eleverna som kan komma: ”Alla föräldrar säger åt sina barn att inte beblanda sig med dem”.

Många minns Kronan som skolan där det rasistiska dådet 2015 ägde rum, då en elev och två lärare höggs ihjäl av Anton Lundin.

”Det bästa som kunde hända”

Lyssnar man på forskningen kan just skolbyten och bussning av elever leda till bättre skolresultat. Tyvärr finns också forskning som visar motsatsen.

Men pappan Nasuf Latifi från Kronogården är en av dem som lyser upp när han pratar om skolförslaget. Hans barn Edison, 9 och Jasmina, 8, går båda två på Kronanskolan idag.

– Det här är det bästa som kunde hända. Jag har drömt om blandade klasser för mina barn, som de nu kan få! säger han.

Nasuf Latifi, med barnen Edison, och Jasmina, tycker förslaget att blanda elever på olika skolor är toppen.

Kaos när elever flyr från skolan

Anställda på Kronan beskriver stämningen senaste tiden som smått kaotisk, då många elever flyr från skolan efter förslaget om nedläggning.

Trots att beslutet inte är taget, har ett 20-tal elever bytt till andra skolor bara under hösten. Många för att slippa hamna på skolor där man inte vill gå.

Men åttondeklassarna Sara Masoumi och Roha Al hariri lämnade Kronan redan för ett år sedan. Nu går de på Nordic international school, en expanderande friskolekoncern med klädkod och hård disciplin. De säger att de bytte för att få en bättre framtid. 

Sara Masoumi och Roha Al hariri har bytt från Kronan till en friskola: ”Vi har fått bättre studiero nu”.

– Man kan inte utveckla sin svenska på Kronan, här finns många med invandrarbakgrund som inte pratar riktig svenska, de använder sina slangord. Det är mer som en fritidsgård, säger Sara Masoumi. 

Skolan som en gång invigdes som ett monument för områdets ljusnande framtid, där resultaten blir allt bättre, där tryggheten har infunnit sig efter oro och trauman. Det finns något sorgligt i att stora delar av den kan lägga ner, säger Roha Al hariri:

– Det vore också jättetråkigt, för här är alla som en familj.