Vid Skånekusten tar havet tillbaka allt

Uppdaterad 2023-05-30 | Publicerad 2022-12-04

Skånekusten är specifikt utpekad som nationellt riskområde för översvämning och erosion – särskilt utsatt är Löderups strandbad.

Med en förväntad ökad havshöjning kan problemen komma att öka ännu mer.

– Klimatförändringarna innebär att vi måste överge synen på hur kusterna ser ut i dag, säger Per Danielsson vid Statens Geotekniska Institut.

Erosionen vid Löderups Strandbad är den i särklass största i landet.

Sedan 1950-talet har 300 meter av den exotiska vita stranden ätits upp av havet. Asfalterade vägar, skogsdungar och parkeringar har genom årens lopp fallit ner i havets djup och spolats bort. Vågor har forslat bort sanden och kvar är rasmassor, stenbumlingar och rötter. Enorma stenar har lagts ut av fastighetsägare sedan 1960-talet och hövder har byggts i försök att mota bort havet. Det har gått sådär.

– Att det ser ut som det gör är en kombination av flera effekter. I Skåne och Halland har vi problem med stigande havsnivåer och vi ser stora utmaningar med kusten utmed Löderup. Mjuka sandstränder i kombination med att vi har noll landhöjning i området utmanar oss, säger Per Danielsson, nationell samordnare i stranderosion vid Statens geotekniska institut, och fortsätter:

– I takt med att havet stiger på grund av klimatförändringarna kommer erosionen att öka. Vi kommer inte att kunna luta oss tillbaka utan det kommer bara att accelerera. Det är redan oåterkalleligt på vissa platser.

Förutom förhöjda vattennivåer är även ökandet av antal stormar ett hot mot sandstränderna i de södra regionerna av Sverige.

Hövder med stora stenbumlingar har anlagts för att mota  bort den värsta erosionen, men problemen kvarstår.

– Vi kan förvänta oss fler och mer intensiva stormar och de har ändrat riktning och kommer allt oftare från nordväst. Vi ser även i Bohuslän att det börjat erodera mer där. Vid en storm kan vattennivån stiga med 50–80 centimeter och när havet stiger äts det upp mer av kusten. Vattnet kommer att stiga i flera tusen år, så ur den aspekten har vi ju tid på oss att åtgärda, säger Per Danielsson.

PLUS: Forskaren: Scenariot som pekar mot samhällskollaps

250 hus i riskzonen

Löderups Strandbads badortepok började 1918 och kom att omfatta 300 fastigheter i det som från början var ett fritidshusområde med tillhörande camping. 1975 föll det första huset i havet och sedan dess ligger 250 hus farligt nära att undermineras. Flera av dem är permanentade boende.

Fram till i dag har ett 15-tal hus fallit över kanten. Efter höststormarna i början av 1990-talet tog havet den asfalterade cykelvägen och parkeringen utmed stranden. Några av de boende som har fastighet farligt nära kustlinjen är familjen Blom Cullberg. När höststormarna drar in slickar vågorna väggen till gästhuset.

Sedan 50 -talet har mer än 300 meter strand försvunnit ut till havs och 15 hus har fallit över kanten. Historisk bild från 1990.


– Jag bodde i Stockholm 1993 och jag minns att min pappa ringde mig sent en kväll och var alldeles förtvivlad. "Havet äter sex meter i timmen av stranden" skrek han i luren. Efter den stormen gick vi ihop från flera strandnära fastigheter och betalade för att transportera tonvis med stenbumlingar framför tomten. Vi fick ta ett lån, säger Ingrid Blom Cullborg, som fått se sitt strandparadis förvisas till minnen av fornstora dagar och en vykortssamling.

”Klimatförändringarna angår alla”

Sedan 1970-talet har familjerna närmast kustlinjen bedrivit en outtröttlig kamp mot myndigheter och förlegade lagstiftningar, enligt Ingrid Blom Cullborg. De boende har även under 20 års tid försökt göra myndigheterna uppmärksamma på de enorma svallvågorna som skapas var fjärde timme av katamaranen som trafikerar Ystad–Rönne.

– Det kan inte ligga på privata fastighetsägarna att skydda den svenska kusten, lagstiftningen är fel. Klimatförändringarna angår alla men vi som bor nära kusterna är extra drabbade, säger hon.

Höststormen 1991 tog parkeringen och den asfalterade vägen närmast havet utmed Löderups Strandbad.
”I takt med att havet stiger på grund av klimatförändringarna kommer erosionen att öka”, säger Per Danielsson, nationell samordnare i stranderosion vid Statens geotekniska institut.

Per Danielsson på Statens Geologiska Institut förklarar att kommunerna står inför ett dilemma eftersom de kommunala plan- och byggnadslagarna förhindrar dem från att skydda enskilda fastigheter. Det ligger då på fastighetsägaren att själv skydda sina hus.

Hade det funnits samhällsnyttiga verksamheter i området hade situationen varit annorlunda. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan då ge pengar till kommunerna för räddningsvägar eller liknande.
– I dagens lagstiftning saknas möjligheter till klimatanpassning och detta faller ju tungt om många blir drabbade av klimatrelaterade kostnader. Vi tittar på ett projekt för samverkan mellan kustkommunerna, där tittar vi specifikt på vem som ska ha ansvaret för att betala, förklarar Danielsson.

Dyster prognos

60 procent av Sveriges totala kusterosion sker i Skåne och uppdraget att samordna klimatanpassningen i länet ligger på Länsstyrelsen i Skåne, där vattenstrategen Pär Persson ansvarar för helhetsbilden av situationen. Han menar att det allra största hotet i dag är de stigande vattennivåerna.

Åtgärderna man gjort vid Löderupskusten fram till i dag har inte gett den effekt han önskat.
– Tyvärr har vi sett att byggandet av hövderna inte varit så lyckade som vi trodde. De har kanske skyddat husen just där hövderna står, men vi ser också att sandbankarna har försvunnit österut nära Sandhammaren och cirkulerande vatten har grävt ännu djupare in i kustlinjerna. Därför tittar vi numera på naturbaserade lösningar som kan göra större nytta. Hur vi kan stimulera nya sanddyner att bildas. Det är ett komplext system där det krävs mycket tillstånd och planprocesser, säger Pär Persson.

PLUS: Så katastrofsäkrar du ditt hus – 10 bästa tipsen

Prognosen framåt är ganska dyster för de som bor närmast strandkanten i Löderups Strandbad, erkänner han.
– Det är ett tiotal fastighetsägare som är drabbade akut. Vi hade gärna sett ett system med en planerad reträtt för dem som bor så utsatt. Lagen om restriktionerna för bebyggelse nära eroderade kustlinjer som kom 2008 har gjort det lättare att förhindra nybyggnation, men för 50–100 år sedan hade man inte den kunskapen. Jag kan se en rimlighet i att de enskilda på något sätt skulle få stöd eller hjälp, säger Persson.

2020 åts strandlinjen upp med nära 50 meter och ett flertal laddningsstolpar stod plötsligt i vatten. Många års strandfodringar och sandsugande åtgärder från sandbanken utanför Sandhammaren hade slukats av vattenmassorna. Detta på bara några månader.

Mona Skoog, miljö- och klimatstrateg vid Ystads kommun, vill se ett långsiktigt arbete med kusterosionen, men har inga ess att dra fram ut skjortärmen.

– Just nu har vi inga tillstånd för fler åtgärder, enligt miljöbalken eller lagen om kontinentalsockeln. Tillstånden vi har haft tidigare är förbrukade. Vi har planer på en storskalig strandfodring i Ystadbukten som kan fungera i tio år eller längre och nu pågår en process med att söka nya tillstånd. Vi gör undersökningar för att bli klokare på vad vi kan göra för åtgärder som är mer hållbara över tid, säger hon.

”Måste hitta långsiktig strategi”

I Löderup är det en komplex situation där allmänna intressen krockar med enskildas intressen.

– Jag hoppas kunna få till en förstudie med de boende för att komma fram till vad vägen framåt kan vara och vad kommunen och boende kan bidra med. Kommunen kommer inte att kunna finansiera allting och boende är frustrerade, säger Mona Skoog, som menar att oavsett klimatförändringar lär erosionen fortgå.

Ystads kommuns riktlinje är att hålla kustlinjen där den är i dag, men området förlorar mycket sand.

Vissa år ligger förlusten på 13 000–14 000 kubikmeter sand och 2022 medförde stormen Malik stora sandförluster. Året innan var det också en besvärlig situation med ett högvatten som varade i åtta veckor.

– Vi måste utreda mer och hitta en långsiktig strategi för hur vi kan starta något nytt. De åtgärder vi har gjort hittills har tvärtom förstört den breda sandstranden och campingen ligger i den stora riskzonen att försvinna. Österut blir det bara djupare och djupare, säger Mona Skoog.

På 70– och 80-talet blomstrade turismen i Löderups Strandbad och stranden var berömd för sin kritvita strand. Detta grusades i början på 90-talet då ett antal höststormar gick hårt åt kustlinjen och erosionen är på 2000-talet större än någonsin.
Publisert:

LÄS VIDARE

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Joakim Ottosson , Jenny Åsell och Elvira S Barsotti
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET