Rysk skugga över Estlands val

Skriken och slagen har tystnat från Estlands blodiga tid under Sovjet. Men minnena lever kvar – och får nytt liv av Rysslands krig i Ukraina.

Relationen till Moskva är återigen ett huvudämne när Estland går till val.

Enkla bänkar och galler för fönstren väntar nere i källaren på Bagargatan 1 i Tallinns gamla stad.

Det här är en av Estlands mest ökända adresser – Pagari 1 på estniska. Från 1940 ända till 1991 var det hit som den sovjetiska säkerhetspolisen förde sina gripna.

Vissa kom inte så mycket längre. Andra hamnade väldigt långt bort. I de gamla fängelseceller som nu är ett museum berättas om allt från motståndsmän till skolflickor som antingen avrättades eller skickades till Sibirien.

Tiotusentals ester blev deporterade i dubbla omgångar under 1940-talet, då landet tvångsinlemmades i Sovjetunionen.

Far och dotter

I dagens Estland är det ingen överraskning att det moderna Ryssland nu allt mer börjar likna det gamla Sovjet.

– Vi har alltid tvingats vara rädda för Ryssland, så det är inget nytt. Vi har vant oss att leva i det här grannskapet, konstaterar förre premiärministern och EU-kommissionären Siim Kallas inne i den estniska riksdagen, riigikogu.

Liksom övriga ledamöter är han mitt i valspurten inför söndagens parlamentsval. För honom är det dessutom av extra familjeintresse. Hans dotter Kaja är Estlands premiärminister och klar favorit till att få fortsätta regera efter valet.

Både far och dotter tillhör det liberala Reformpartiet, som Siim Kallas själv grundade i början av 1990-talet. Fast han betonar att det nu är dottern som bestämmer.

– Jag har inte så mycket inflytande över henne. Hon är väldigt självständig, skrattar Kallas.

Populär ledare

Estlands regering har varit en av EU:s tuffaste röster mot Ryssland under kriget i Ukraina. Kaja Kallas har blivit flitigt omskriven och hyllad i Bryssel, där vissa till och med vill se henne som näste generalsekreterare i Nato efter Jens Stoltenberg.

På hemmaplan anklagas hon dock av ytterhögerpartiet Ekre för att skicka alltför mycket hjälp till Ukraina och därmed äventyra den egna säkerheten.

Det andra stora oppositionspartiet, Centern, konstaterar i sin tur att man inte bara kan prata om vapen och Ryssland, i ett läge när Estland har en av EU:s värsta inflationsnivåer, runt 20 procent.

– Säkerheten är naturligtvis en viktig fråga, men vi behöver samtidigt ta hand om vårt folk. Vi vill höja pensionerna. Vi vill sänka momsen på medicin och mat. Vi har många förslag på hur vi kan förbättra välfärden, säger Centerpolitikern och förra utrikesminister Eva-Maria Liimets.

Alla med alla

Partierna i Estland har krokat ihop sig i olika konstellationer de senaste åren. I stort sett alla har regerat med alla.

Just nu styr Reformpartiet tillsammans med konservativa Fäderneslandet och Socialdemokraterna – även om man så sent som i somras i stället hade en allians med Centern. Som i sin tur dessförinnan satt i allians med Fäderneslandet och Ekre. Och året före det var i allians även med Socialdemokraterna.

Ett liknande köpslående väntar nu återigen, även om Siim Kallas rakt av utesluter ett samarbete med Ekre och helst ser att den nuvarande regeringen kan sitta kvar.

Centern och Eva-Maria Liimets är mer öppen för det mesta. Och hon konstaterar att Putins krig i Ukraina nu håller på att tvätta bort partiets mångåriga stämpel som ”ryssparti”.

– Jo, vi har ett starkt stöd bland rysktalande ester, men de håller med om vår politik och att Ryssland är angripare och att vi ska stötta Ukraina. De som inte håller med har redan lämnat partiet, säger Liimets i Tallinn.