Forskarlarm: Mängder av människor kommer att dö av hettan

Publicerad 2021-05-24

Klimatförändringarna gör jorden allt varmare – och värmen dödar.

Nu uppger forskarna att riskerna med extremhettan har underskattas grovt.

– Vi gör tropikerna obeboeliga. Mängder av människor kan komma att dö, säger klimatforskaren Chloe Brimicombe till Inside Climate News.

Jorden är redan mer än en grad varmare än den var innan vi började använda fossila bränslen.

Och uppvärmningen fortsätter.

Något som kommer att leda till ett allt mer extremt väder – med hetta, torka och översvämningar som följd på stora delar av jorden

Vid en konferens i april som anordnades av European Geosciences Union presenterades flera nya studier om extremhetta, rapporterar nyhetssajten Inside Climate News.

Ny forskning visar att dödligheten på jorden på grund av extremhetta ökar. Trots det har hälsoriskerna inte tillräckligt beaktats eller kommunicerats jämfört med andra risker kopplade till klimatförändringarna, enligt klimatforskaren Chloe Brimicombe vid brittiska University of Reading.

– Hettan dödar osynligt. Men extremhettan är inte tillräckligt studerad i forskning, sett till risken, säger hon till Inside Climate News.

Vid år 2070 väntas 1,5 miljarder människor vara utsatta för extremhetta på jorden.

– Vi gör tropikerna obeboeliga, säger Chloe Brimicombe till nyhetssajten. Om uppvärmningen får fortsätta ohejdat kommer mängder av människor att dö och det kommer att leda till massmigration.

Amerikanska storstäder upplevde tre gånger så många perioder av extremhetta under 2010-talet som under 1960-talet. En annan ny studie gör gällande att risken för elavbrott kan leda till stigande dödstal i USA.

Meteorolog Martin Hedberg.

”Halv istid”

Globalt har extremhettan dödat 166 000 människor mellan 1998 och 2017, enligt WHO.

– Stora delar av samhället tänker inte på hettan som ett hot, säger klimatforskaren Fredi Otto vid University of Oxford till Inside Climate News.

Svenske meteorologen Martin Hedberg håller med om att hotet från extremvärme inte uppmärksammats tillräckligt. Han påpekar att vädertemperatur och klimattemperatur inte är samma sak. Under den senaste istiden var klimatet fyra grader kallare.

– Parisavtalet säger att vi ska hålla oss under två graders uppvärmning. Det är som en halv istid – men åt andra hållet. Vi bygger in förändringar i dag som utvecklas och blir okontrollerbara tiotals och hundratals år framöver.

Pakistansk kvinna tar skydd från kraftigt regn i närheten av Pabbi.

Ingenstans att fly

Snarare än en jämn temperaturökning kommer uppvärmningen att märkas genom att extrema väderhändelser inträffar oftare, enligt Hedberg.

– Det handlar om extrem värme. Extrem nederbörd. Och extrem torka, säger han.

Om vi får en halv istid uppåt, vad är farligast?

– På vissa håll på jorden handlar det om fler omfattande bränder. På andra allvarliga översvämningar till följd av tropiska cykloner. De värsta följderna kan bli i lågliggande, fattiga länder som Bangladesh, där människor inte har någonstans att ta vägen. Eller på karibiska öar. Extremväder och förstörda ekosystem bidrar till destabilisering av samhällen och nationer. Det är som en perfekt storm då det i sin tur riskerar leda till fler kriser, såväl regionalt som globalt. När det vi egentligen behöver är ökat förtroende och samarbete.

Upphettningen kommer att leda till fler och svårare skogsbränder. Här brinner det i Kalifornien, 2018.

”Tagga ner”

Hur kommer vi att märka det här i Sverige?

− Vi ligger bättre till, åtminstone inledningsvis. Men det kommer att hända grejer här också. Man kan tänka sig omfattande skogsbränder. Intensiva skyfall. Långvarig sommarvärme som våra ekosystem inte är anpassade för. Och mer invasiva, främmande växter.

Vad borde vi göra för att möta hotet?

– Vi är vana att alltid agera för att försöka ta kontroll över situationen. Men kanske måste vi tagga ner och göra mindre. Inte flytta så mycket materia runt jordklotet. Inte göra så stora ingrepp i naturen. Visa mer ödmjukhet och inte se planeten som en räkmacka som vi ska tugga i oss. Naturen har ett egenvärde och finns inte bara till för vår skull, säger Martin Hedberg.