Rigmor Robért

Experten om Solviksskolan: Väldigt sekttypiskt beteende

Av: 

Benjamin Ekroth

NYHETER

SVT:s dokumentärserie om Solviksskolan i Järna har fått många att reagera.

Rigmor Robért, läkare och psykoanalytiker med lång erfarenhet av sekter, är skakad av det hon sett från skolan.

– De vuxna i den här skolan indoktrinerar barnen till att misstro, och att det är rätt att lura, samhället och myndigheterna. Det tycker jag är ett väldigt sekttypiskt beteende, säger hon.

Rigmor Robèrt, läkare, psykoterapeut och analytiker, har lång erfarenhet av att arbeta och studera sekter. Hon såg tidigt vad som pågick i Knutby och har senare tagit sig an avhoppare därifrån. I dag driver hon Sektpodden, med Emma Gembäck, som är före detta pastor i Knutby.

När hon nyligen såg SVT:s "Dokument inifrån – De utvalda barnen" blev hon starkt berörd. Där skildras Solviksskolan i Järna, en skola med en extrem tolkning av waldorfpedagogiken. Nu berättar flera tidigare detta elever hur dåligt de mått – både under och efter skoltiden. Samtidigt vittnar lärare om att undervisningen ofta varit ett rent experiment.

För Robèrt är det uppenbart att det uppstått en sekt i den slutna skolmiljön. Hon vill dock understryka att elever från de flesta Waldorfskolor i dag är nöjda med sin utbildning. De lyckas med övergång till andra gymnasier och högre utbildningar. Solvik blev ett undantag som spårade ur.

Solviksskolan i Järna.
Rigmor Robért, läkare och psykoanalytiker med lång erfarenhet av att arbeta sekter och avhoppade sektmedlemmar.

”Det är alla andra som är fel ute”

– I dokumentären säger en av de ledande lärarna med att skratt att det var viktigt att lärarna man rekryterade inte hade lärarutbildning. Det här är karakteristiskt när det blir en sektbildning. Människor känner, som i en konspirationsteori, att alla de vanliga i samhället, alla de andra, är fel ute, säger Rigmor Robèrt och fortsätter:

– Solviks lärare upplever att de står för något annat och högre. De har ”uppenbarelsekunskap”, som en kallelse, och behöver ingen utbildning. Sen menar de då att barnen ska formas till ett nytt släkte som ska förändra samhället. Det är en vanlig föreställning i sekter att barn i gruppen kommer att förverkliga ledarnas framtidsvision.

Enligt Robèrt är det skakande att se att skolans vuxna, utifrån barnens personligheter, ansett sig kunna skilja ut barn som var mest lämpade för den här utvaldheten. Dessa lyftes fram. Samtidigt stämplades andra barn som hopplösa.

– De nedvärderade före detta eleverna beskriver hur de kämpade för att en lärare kanske skulle ge dem högsta betyg på deras person eller på deras själ. Det är så hemskt, säger Rigmor Robèrt och fortsätter:

– Barn ska verkligen inte klassas utifrån vad de i nuet råkar ha för egenheter, som så småningom kan utvecklas. Man vet inte vem ett barn kommer att vara som vuxen. Man kan aldrig se framåt och ställa en prognos eller en dom över hur den här människan kommer att vara i sitt liv. Det är ett psykiskt övergrepp redan där.

Måste skyddas

Framträdande i dokumentären är också att skolbarnen lämnades att själva hantera konflikter sinsemellan. Det skapar enligt Rigmor Robèrt en djungelns lag som betonar den starkes rätt, något hon menar är helt fel:

– Barn som har aggressiva impulser och lever ut dem på kamrater ska korrigeras. Den som är rädd och blir utsatt för aggressioner ska skyddas. Ingen blir stark av att vänja sig vid att stå ut med att "mig får man slå – så här får man göra med mig". Tvärtom, säger hon och fortsätter:

– Här har lärarna abdikerat från sitt vuxenansvar. De har förstått eller missförstått den antroposofiska karma-läran på ett kusligt sätt. De menar att barnen skulle ha med sig en slags arvssynd, eller fördelar, från hur de har levt i ett tidigare liv. Det är ju en helt imaginär föreställning, säger Rigmor Robèrt.

Hon syftar på att man inom antroposofin tror att, förutom arv och miljö, så spelar även den reinkarnatoriska historien in i ett barns personlighet. Det innebär i princip att barnen själva bär skulden för vad de råkar ut för – på grund av vad de gjort i ett tidigare liv.

Runt skolans karismatiske ledarfigur syns flera av sektens kännetecken, enligt Robèrt. Ingen har avvikande åsikter och de vuxna ifrågasätter inte ledarens tvärsäkra inställning. Och den som ifrågasätter kommer tvingas lämna skolan, menar hon.

”Makt korrumperar”

För ledarfiguren uppstår då en uppåtgående narcissistisk spiral. Till slut hoppades mannen äga övernaturliga förmågor, som att kunna tala med djur.

– Man brukar säga att makt korrumperar. Jag tror att det är det som händer här, säger Robért.

I osund social miljö vågar ingen säga emot ledaren, av rädsla för att bli utesluten. Det blir i stället en anpassning till ledaren som får ta emot smicker och bekräftelse från den inställsamma gruppen.

Rigmor Robèrt definierar en sekt som en extrem social miljö som skapar ett spänt förhållande till samhället. Gruppen tror sig att de funnit den enda vägen till frälsning eller upplysning och utvecklar en känsla av att tillhöra en utvald elit.

– I den här skolan blir det tydligt när lärarna instruerar barnen att det är rätt att misstro, lura och ljuga för Skolinspektionen när den kommer. De vuxna i den här skolan indoktrinerar barnen till att misstro, och att det är rätt att lura samhället och myndigheterna. Det är ett sekttypiskt beteende.

SVT:s dokumentär tar upp en elev som polisanmälde en lärare som slagit honom. Men skolan slöt unisont upp bakom läraren.

– Där föll rättssystemet undan för grupptrycket. Lärarna och skolledningen anser sig här ha en högre sanning än den man har i det omgivande samhället. Tystnadskulturen och att man ska ljuga utåt är karakteristisk för sekter. Det brukar sektledaren förklara med att de vanliga människorna, de där ute, ännu inte är mogna att förstå, säger Rigmor Robèrt.

Rigmor Robèrt ser sekter som riskmiljöer för barn att växa upp i. Till skillnad från de vuxna har barn inget "normalt liv" att återgå till, om de lämnar sekten. Livet i sekten är allt de har upplevt, kan och vet.

Felet barnens föräldrar gör är att de litar mer på sin troslära och ledarna än på sin instinkt att skydda sina barn, något de ofta kommer att ånga bittert senare, enligt Robèrt.

– Föräldrarna till de här barnen har agerat möjliggörare till lärare som varit förövare och till andra barn som i vissa fall har varit mobbare.

Föräldrarna borde ha försökt se skolan med objektiva ögon, menar Robért som menar att det går att se om man har att göra med en sluten miljö med sekttendenser. En signal är det hon kallar love-bombing. Man är helt enkelt närmast överdrivet trevliga mot besökare utifrån. Men det gäller att stå emot charmen.

Ställ frågor om det förbjudna

– Man ska försöka hålla hjärtat varmt och huvudet kallt. Lyssna inte bara på de trevliga orden utan kolla fakta. Ställ frågor om det man märker är tabu. Glid inte bara med och förstärk det som sägs i det övertrevliga bemötandet, utan se också till det som det ligger en tystnad runt.

Generellt menar Rigmor Robèrt att man bör ge akt på dominant ledarskap som tvingar en att välja mellan anpassning eller att lämna gruppen. När medlemmar parallellt har känslor av utvaldhet och känslor av rädsla och ångest över att inte leva upp till gruppens krav så är det ett dåligt tecken.

Hon tycker det är bra att Solviksskolan och Knutbyförsamlingen uppmärksammas eftersom de påminner oss om att sektliknande situationer kan uppstå överallt.

– Uppmärksamhet runt sektlika grupper ger kunskap som gör att fler känner igen och kan stå emot personer som får sektledartendenser. Att man både vågar säga ifrån och ändå kan behålla en relation. Den kunskapen är en färskvara. Det handlar om att våga visa civilkurage i det lilla, i sin närmiljö, säger Rigmor Robèrt.

ANNONS EXTERN LÄNK

Fixa vita tänder hemma på 30 minuter – köp startkit här

Dentway

Publisert:

LÄS VIDARE

Så ska kritiserade Solviksskolan förändras – gör upp med sin historia

ÄMNEN I ARTIKELN

Rigmor Robért

Waldorfpedagogik

Knutby