Ökad risk för påtryckningar mot Sverige

helskärm

Risken för kraftfulla påtryckningar mot Sverige från främmande makter har ökat.

Pandemin har påverkat säkerhetsläget negativt.

De bedömningarna gör den militära underrättelsetjänsten, Must, i sin årsöversikt. Där ges en dyster beskrivning av hotbilden mot Sverige.

– Vi jobbar inte med munterhet i Must, vi jobbar just med de yttre hoten. Vi kan konstatera att den antagonistiska hotbilden är på ett annat sätt i dag, säger Mustchefen Lena Hallin.

Must pekar på att hotbilden har blivit bredare och mer komplex. Den är samtidigt både politisk, militär och ekonomisk, inte "antingen eller". Den trenden har dock funnits en tid.

– Men läget är inte bättre än det var för ett år sedan, säger Hallin.

Har sett försök

En negativ trend under 2020 är, enligt Must, att utvecklingen mot en mer hårdhänt maktpolitik förstärkts globalt och i Europas grannskap. Världspolitiken präglas mer än på länge av den starkes rätt. Tillbakagången för demokrati, folkrätt, rustningskontroll och multilateralism har fortsatt, enligt Must.

"Must bedömer att risken i denna miljö är förhöjd både för konflikter som indirekt påverkar Sverige och för att Sverige utsätts för kraftfulla påtryckningar", står det i årsöversikten.

Pandemin orsakar i många samhällen en social och ekonomisk skörhet som får långsiktiga följder. De viktigaste trenderna i omvärlden som påverkar Sveriges säkerhet har dock inte ändrat riktning under pandemin utan snarare förstärkts, enligt Must.

En effekt av pandemin är att till exempel konkurrens om vaccin har kunnat användas för att skapa splittring i och mellan länder.

– Man har använt det som ett verktyg, säger Hallin.

Pandemin har också skapat oro för att främmande makt ska försöka köpa upp svenska företag och strategisk infrastruktur som kan hota Sveriges säkerhet.

– Vi har sett att det finns försök att göra det här, säger Hallin.

Bred hotbild

I årsöversikten konstateras att underrättelseverksamheten mot Försvarsmakten och Sverige är omfattande.

Framförallt är det de ryska och kinesiska underrättelse- och säkerhetstjänsterna som är centrala hotaktörer, i egen kapacitet eller via ombud, enligt Must.

Hoten riktas mot Sveriges försvarsförmåga, välstånd och demokrati. Hybrida, dolda och förnekbara metoder blir allt vanligare, står det i årsöversikten.

– Man söker svagheter i hela vårt samhälle. Det spelar inte roll vad det är för något, säger Hallin.

Hotaktörerna är inte bara intresserade av att komma åt säkerhetskänslig information.

"Ett minst lika stort, och ökande hot, är intrången och kartläggningen av vår infrastruktur som syftar till att kunna förvanska information eller slå ut viktig infrastruktur om behov uppstår", står det i årsöversikten.

När det gäller att kunna slå till mot infrastruktur så kan det till exempel handla om elförsörjningen, transportnätet och kommunikation, uppger Hallin.

– Har man kunnat förbereda sig för att komma åt infrastrukturen på olika sätt, till exempel genom företagsuppköp, så har man ett helt annat utgångsläge i en förändrad krisnivå, säger Hallin.

Även i fredstid

Sådana metoder kan användas även i fredstid för att påverka beslutsfattare och skapa osäkerhet.

TT: Finns det exempel på att man försökt lamslå verksamhet under 2020?

– Det kan det ha gjort, men det är inget jag kan kommentera, säger Hallin.

TT: Hur oroat är Must för säkerheten i svensk infrastruktur?

– Det finns anledning att förbättra den, säger Hallin.

I årsöversikten nämns också att Försvarsmakten sedan i juni 2020 avråder all personal från resor till Ryssland, Kina och Iran. Orsaken är underrättelse- och säkerhetstjänsternas allt mer aggressiva metoder.

Som exempel nämns att en grupp svenskar med koppling till försvaret som rest till Ryssland utsattes för långa enskilda förhör.

– Man kan bli utsatta för olika typer av påtryckningar, säger Hallin.

– Det är en sak om man hamnar i en sådan situation på hemmaplan och en helt annat sak när man sitter i ett land ensam, långt borta och inte vet vad som kommer att hända.