"Ryssland anser sig vara en regional stormakt"

Ida Vanhainen/TT

Publicerad 2021-04-20

Eldgivning över de gräsbeklädda kullarna i Donetsk genljuder ännu en gång.

I och med att konflikten i Ukraina går in på sitt sjunde år tycks klyftan mellan Ryssland och väst vara bredare än någonsin tidigare – hur hamnade vi här?

Ukraina anklagade i slutet av mars Ryssland för att samla tusentals soldater utefter landets norra och östra gränser, samt på den ukrainska halvön Krim som Ryssland annekterade 2014.

Sedan dess har spänningarna mellan länderna ökat och såväl USA och Storbritannien som EU har uttryckt oro och uttalat stöd för regeringen i Ukraina.

Att Ryssland därtill hamnat i osämja med Tjeckien och att bägge länder nu utvisat tjogtals diplomater har knappast gjort saken bättre.

Under måndagens möte mellan EU-ländernas utrikesministrar dominerade oron över Rysslands agerande dagordningen.

Tidpunkt har flera skäl

Jakob Hedenskog, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), uppger att det finns flera skäl till att upptrappningen vid Ukraina har skett just nu.

– Joe Bidens tillträdande på den amerikanska presidentposten är en, från ryskt håll vill man kanske pröva den nya administrationen och se om den är beredd att stå upp för Ukraina, säger han.

– Det fanns tidigare tecken på att en upptrappning var på väg. Vapenvilan från i fjol har snabbt fallit sönder sedan årsskiftet och brott mot den ökade markant under februari, fortsätter Jakob Hedenskog.

Utöver detta finns även en inrikespolitisk aspekt i Ukraina.

Landets president Volodymyr Zelenskyj har under den senaste tiden skruvat upp sin retorik mot Ryssland. Han har bland annat stängt ner flera pro-ryska ukrainska tv-kanaler.

– När han tillträdde för knappt två år sedan hade han en mjukare linje. Han sade att det viktigaste var att få slut på dödandet och var beredd på att ge eftergifter till Ryssland. Det visade sig var en naiv hållning, för Ryssland var inte intresserat av att få slut på konflikten.

Rysslands agerande "strategiskt"

Varför är då frågan om Ukraina så viktig för Ryssland?

För att förstå det behöver vi gå längre tillbaka i tiden. Det menar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare och expert på bland annat rysk politik, även hon på FOI.

– Ryssland agerar långsiktigt och strategiskt. Man anser sig fortfarande vara en regional stormakt och det som händer i Östeuropa och svarta havsområdet ingår i deras intressesfär. Därför vill man ha inflytande över ukrainsk inrikes- och utrikespolitik, säger hon till TT.

Krim annekterades i mars 2014. Den proteströrelse som blev känd som Euromajdan hade då redan lett till att den starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj tvingades lämna landet. Ryssland valde att svara med hårda militära medel.

– Jag tror Ryssland ville visa att om Ukraina vill närma sig EU så får det konsekvenser. Men allt handlar inte om 2014, redan innan var relationen frostig mellan Ryssland och väst, fortsätter Carolina Vendil Pallin.

Viktigt val väntar Putin

Det finns flera goda skäl till varför Ryssland vill undvika att deras grannländer närmar sig väst.

– Om länder som Ukraina, Georgien och Belarus skulle gå i en mer västorienterad demokratisk riktning så är rädslan stor att befolkningen i Ryssland skulle göra densamma. Det skulle vara förödande för Putin, som inte vill att det ska finnas några alternativ till honom och hans parti Enade Ryssland.

På så sätt hänger mycket av det som pågår ihop med landets inrikespolitiska spänningar inför dumavalet i september.

De svaga opinionssiffrorna gör den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj extra bekymmersam för Putin.

På onsdag, samma dag som Putin planerar att hålla sitt årliga linjetal, är stora demonstrationer till stöd för Navalnyj planerade. På liknande tillställningar har många yngre ryssar deltagit sedan oppositionspolitikern frihetsberövades i början av året.

– I den inrikes opinionen råder något av en generationsklyfta. I både synen på Ukraina och hur nöjd man är med Putins ledarskap så ser man att de främst är den yngre generationen som är missnöjd med dagens situation.

Carolina Vendil Pallin tror att generationsklyftan bland annat kan bero på att den yngre generationen aldrig levt under sovjettiden.

– De har i stället vuxit upp med en rad friheter som de äldre inte hade när de var unga. De vill kunna arbeta och skapa sitt eget liv på andra sätt. Putin är väl medveten om detta.