En dag av politiskt kaos – detta har hänt
Uppdaterad 2021-06-22 | Publicerad 2021-06-21
Det blev en historisk och kaotisk dag. Med ett beslut avsattes regeringen Löfven och den politiska kartan ritades om.
Här är allt du behöver veta om dagen som gått.
Omröstningen
Vid klockan 10.00 samlades riksdagen i en sommarkvav plenisal. Förutsättningarna var kända: 175 röster för en misstroendeförklaring skulle räcka för att fälla regeringen. Efter att partierna presenterat sina ståndpunkter från talarstolen var det dags för votering.
Regeringen Löfven föll, nedröstad med 181 röster emot sig. Det är första gången i den svenska demokratins historia som riksdagen avsätter en regering.
Såhär röstade riksdagen:
- 181 ledamöter röstade ja (V, M, KD, SD)
- 109 ledamöter röstade nej (S, MP)
- 51 ledamöter avstod (L, C)
- 8 ledamöter var frånvarande
Reaktionerna
Omgående efter omröstningen mötte partiledarna pressen i riksdagens foajé.
– Sverige behöver en bra regering så snabbt som möjligt. Vi är beredd att bilda den regeringen. Men vill Socialdemokraterna ha nyval, då blir det nyval, sa moderatledaren Ulf Kristersson.
Jimmie Åkesson (SD) log brett och och räknade in en seger till protokollet.
– Det var ju första gången vi nästan visste att vi skulle vinna. Så det kändes ju lite extra bra en här gången.
Ebba Busch, som gick till hårdast angrepp mot regeringen i debatten, meddelade segervisst att hon och hennes parti är redo att möta väljarna.
– Vi har förberett oss i omgångar under den här mandatperioden. Blir det nyval har vi en hel del förberedelser på plats, sa KD-ledaren.
Presskonferenserna
Strax senare följde en rad presskonferenser. Först ut var statsminister Stefan Löfven (S).
Det blev en odramatisk tillställning utan klara besked. Löfven redgjorde för de två alternativ som grundlagen ger honom: Avgå och processen med talmansrundor trummar igång – eller utlysa extra val. Vilket beslut Löfven tar återstår att se, han har sju dagar på sig att fatta ett beslut.
– Nu har vi det här läget, nu gäller det att arbeta framåt. Regeringen har nu en vecka på sig, vi kommer att samtala med våra samarbetspartier men vi är beredda att axla ansvaret för att leda landet, deklarerade Löfven.
Rivigare blev det på Nyamko Sabunis (L) presskonferens där partiledaren dödförklarade Januariavtalet.
– Januariavtalet finns inte längre. I talmansrundor eller vid extraval kommer vi eftersträva en borgerlig regering.
Därefter var det Nooshi Dadgostars (V) tur. Två och en halv timme efter att hennes parti fällt regeringen förklarade hon att deras mål är en regering ledd av Stefan Löfven – men utan några förslag om marknadshyror.
– Vi sträcker ut en hand till Stefan Löfven. Jag är öppen för att förhandla och vårt mål är att statsminister Stefan Löfven ska få förtroendet – och han kommer att behöva våra mandat.
Vad händer nu?
Trots flera nya besked återstår ett par centrala frågetecken.
Den stora frågan är om Stefan Löfven kommer att utlysa ett extra val. Svaret får vi inom de sju närmaste dagarna.
Blir det extra val måste det äga rum inom tre månader. Ordinarie riksdagsvalet 2022 kommer att äga rum oavsett beslut.
Svårare är att sia om är hur en eventuell ny regering skulle kunna ta form utan ett nytt val. S, C, MP och V samt avhoppade vänsterpartisten Amineh Kakabaveh samlar exakt de 175 mandat som krävs för att kunna bilda regering. Men då måste C både hålla ihop sin riksdagsgrupp, acceptera samarbete med V – och dessutom enas i stridsfrågan om marknadshyror.
DAILY Extra extra! Extraval?
Aftonbladet Daily med Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator Aftonbladet.