”Det enda som räknas är cash on the table”
Publicerad 2020-01-13
De maskerar sig som hantverkare, larminstallatörer och barnbarn. Äldrerånarna tar till nya grepp i samma takt som de tidigare avslöjas.
Ett riktigt svineri, menar polischefen Jale Poljarevius, som ser problem med att personuppgifter finns tillgängliga online.
Det ringer i telefonerna hos äldre personer, främst hos äldre kvinnor. Den som ringer presenterar sig som polis, och hör av sig för att berätta att en anhörig är akut på sjukhuset. För att få information om sin skadade släkting ska den äldre aktivera sitt bank-id.
Någon släkting finns inte, inte heller någon polis. Istället länsar bedragaren kontot hos den som svarar. Precis det hände en uppsalabo i mellandagarna. Lokalpolischef Jale Poljarevius är bedrövad över tilltaget men inte förvånad över fräckheten.
– Det finns ingen heder. Det enda som räknas är cash on the table. Nån är skyldig nån pengar, var de kommer från spelar ingen roll. Det ska va cash flow, pengarna luktar ingenting för de här killarna och tjejerna.
Hur ser du på att de säger sig vara just poliser när de ringer?
– Det visar ju att det aldrig tar slut. Man kommer hela tiden på nya saker. Det tråkiga är att det är äldre, de är inte lika bra med teknik, och sen blir det dubbelt då många äldre har stort förtroende för oss poliser. Vi blir ett brottsverktyg, säger Jale Poljarevius.
Att kriminella personer gör vad som helst för att tillskansa sig stora belopp är inte är något nytt. Tvärtom. Den här typen av brottslighet, menar polischefen, snarare är ett symptom på att de organiserade brottslingarna ser att det ger resultat.
– Många klaner och kriminella nätverk som ägnar sig åt organiserad brottslighet har det här som en av rätterna på sin meny, utöver stöld, narkotika- och vapenbrott. Det är ju smartare att ägna sig åt det här är narkotikabrott.
”Vi måste nästan börja diskutera det öppna samhället”
Ett exempel, som ligger uppsalaborna nära, är den nyligen lagförda ”Casinohärvan”. Dock menar Poljarevius att det inte är lika angeläget att utreda bedrägeribrott för gemene polis. Men att det kan vara på väg att vända.
– Det är ju inte lika prioriterat som skjutningarna, det tar inte folks liv. Men jag tror att om man utreder bedrägerierna kan man nå oanade slutresultat. Ett exempel är casinomålet där hur mycket som helst kom fram. En kvinna på banken valde att frysa vid 26 miljoner. Tänk dig att sälja kokain för 26 miljoner, du får jobba på rätt hårt kan jag säga.
När det kommer till att få fast personerna bakom bedrägerierna så är det dock svårt för polisen. Det kan vara internationella ligor som studsar sina samtal mellan olika utländska nummer från länder de inte ens ringer ifrån. Och informationen om den dem tänkt lura finns också öppet för vem som helst att ta del av via upplysningstjänster på nätet. Sajter, som enligt Jale Poljarevius, blir ett verktyg i brottsligheten.
– Vi måste nästan börja diskutera det öppna samhället. Hur mycket det är till fördel för medborgarna kontra de kriminella. Om man går via en vanlig sajt och får den här informationen och kan utföra de här brotten är det kontraproduktivt, säger han.
Ingen enkel match
Utredningsmässigt händer det mycket i bedrägerivärlden. I Stockholm har polisens nationella bedrägericenter startats. Med specialutbildad personal som arbetar med att ligga steget före bedragarna. Det är enligt Jale Poljarevius ingen enkel match att fånga en telefonbedragare. Men om andra lyckas så ska inte polisen vara sämre tycker han.
– Det är klart att det går att gömma sig, men vi blir mer och mer resurssatta för att penetrera det här på allvar. Aschberg kan ju hitta ansikten bakom trollkonton. Kan han så kan väl för fan polisen också, säger han.