Larmet: skolor kräver referenser på 9-åringar

Publicerad 2020-06-13

Sociala problem, dyslexi eller diagnoser kan få prestigeskolor att neka barn en plats.

Lågstadierektorn Linnea Lindquist har flera gånger blivit uppringd av andra skolledare, som vill ha referenser på hennes tidigare elever.

– De vill veta om det är en elev som kräver mer resurser, säger hon.

Prestigeskolor vill veta om elever har sociala problem, innan de antas, berättar rektorer Aftonbladet pratar med. Bilden är en genrebild.

Linnea Lindquist, rektor på en F3-skola i Göteborgförorten Hammarkullen, jämför med hur det funkar att söka ett jobb. Skillnaden är att det handlar om lågstadieelever.

– Jag kräver ju referenser när jag ska anställa personal, men man kan ju inte göra det på barn, det är helt etiskt fel och bryter mot reglerna kring skolplacering. Man får ju undervisa de elever man får, inte de man väljer, säger hon.

– Vårt skolsystem är djupt dysfunktionellt, tycker Linnea Lindquist, rektor i Göteborg.

”Luskar efter om elever har problem”

I ett omtalat inlägg på twitter berättade Linnea Lindquist nyligen om hur hon fått tre samtal från olika friskolor, som uttryckligen bett om “referenser” på elever som vidare sökt till dem.

– De luskar efter om elever har problem socialt, om de är utagerande. Hur de fungerar i klassrummet, om de kan sitta och jobba. De fiskar efter om det här är en elev som behöver en elevassistent. Ger jag en bild av att det behövs extra stöd, då kanske man försöker slingra sig ur en placering, säger Linnea Lindquist.

”Det är befängt”

Hon grundade bland annat skolledarupproret på Facebook och har varit engagerad mot den så kallade “marknadsskolan”, systemet där vinstdrivande friskolor och kommunala skolor konkurrerar.

Just skolsystemet vi har idag menar hon är orsaken till att det gått så långt att till och med 9-åringar avkrävs på ”goda referenser”:

– Det är befängt. Men jag blir inte förvånad, med tanke på att vi har gjort skolan till en marknad. Skolor som är vinstdrivande vill förstås inte ha elever som kostar mycket resurser, för då äventyras vinstmarginalen, säger hon.

Ville inte ha elev med dyslexi

Även Edward Jensinger, rektor på en gymnasieskola i Lund, har blivit ombedd att ge referenser på elever som söker sig till exempelvis kommunala prestigeskolor.

Vid ett tillfälle handlade det om en högpresterande ungdom med dyslexi. Eleven stod i kö till en annan gymnasieskola, men den mottagande skolan menade att de inte hade stödverksamhet till elever som behövde det.

– Man efterfrågar om en elev har till exempel en npf-diagnos, och säger uttryckligen: vi har inte stöd för den typen av elever, berättar Edward Jensinger.

När en elev byter skola har man vanligen ett överlämningssamtal med den nya skolan.

Men vid dessa tillfällen har vissa skolor krävt att få referenser om barnen innan antagningen är klar – alltså innan man tar beslutet om eleven får en plats eller inte. Helt mot reglerna, enligt Skolverket.

Går rykten om skolorna

– Elevens stödbehov ska inte spela roll för urvalet. Det är viktigt att man utgår ifrån de urvalsregler som finns, om urval behöver göras på grund av platsbrist. I övrigt ska skolan vara öppen för alla som har rätt till utbildningen. Det är viktigt att det fria skolvalet gäller samtliga elever och inte bara vissa, säger Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket. 

Men rektor Edward Jensinger tror att eleverna ofta vet vilka skolor de inte är välkomna till: 

– Rykten om skolor går väldigt fort. Elever vet att det är ingen idé att jag söker till den eller den skolan för jag kommer inte få hjälp, det är tyvärr ganska vanligt. Det är uppåt väggarna, och upprörande. Man fråntar elever deras möjligheter.