Dna-testade fel sittdyna – nu är bevisen brända

Professorn: Resningsansökan är mycket stark

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Våldtäktsmannen i Rönnäs ska ha suttit på en stol med två sittdynor.

Men utredarna sökte bara efter dna på den understa. Båda dynorna har sedan förstörts.

– Lars borde frias i en ny rättegång, om bevisläget ser ut som det gör nu, säger professor Minna Gräns.

Minna Gräns, professor i allmän rättslära på Uppsala universitet, utbildar blivande jurister.

I en av sina kurser låter hon studenter gå till botten med fall där bevisläget är komplicerat. Gärna där tingsrätt och hovrätt har gjort olika bedömningar.

– Jag letar avsiktligt efter svåra rättsfall, eftersom de tvingar studenter att göra noggranna analyser och att tänka kritiskt, säger Minna Gräns, professor i allmän rättslära.

Sittdynorna som skickades till NFC. Den rutiga kudden, som ligger underst, var den som genomgick noggrann dna-analys.
Foto: POLISEN
Sittdynorna som skickades till NFC. Den rutiga kudden, som ligger underst, var den som genomgick noggrann dna-analys.
Foto: MARCUS ERICSSON
Minna Gräns, professor i rättsvetenskap.

”Hade kunnat hitta gärningsmannens dna”

Rönnäsfallet i Västerbotten, som Aftonbladet rapporterat om, var perfekt studiematerial. Där dömdes två män för bland annat dödsmisshandel och grov våldtäkt, efter att den ene erkänt och pekat ut den andre – och sedan tagit tillbaka alltihop.

Ingen teknisk bevisning binder någon gärningsman till brottsplatsen.

När Minna Gräns gjorde research på fallet upptäckte hon ett flagrant misstag i utredningen.

Kvinnan i Rönnäs har uppgett att hon utsattes för en våldtäkt av två män.

En av våldtäktsmännen ska ha suttit med byxorna neddragna på en stol i köket. Det var den enda stolen i köket som hade två sittdynor: En rutig och en blommig. Båda skickades till Nationellt forensiskt centrum, NFC.

– Här hade man med all sannolikhet kunnat hitta ”touch-dna” från gärningsmannen i fråga. Men det visade sig att man tyvärr hade analyserat dynan som låg underst, på vilken gärningsmannen alltså inte har suttit, säger professor Minna Gräns.

Åklagaren: ”Låter ologiskt”

NFC sökte efter blod och sperma på båda dynorna, men bara den understa fick alltså en grundlig undersökning där man letar efter sekret och dna.

”Enligt överenskommelse med uppdragsgivaren” undersöktes inte den översta, skriver myndigheten i sitt utlåtande.

Foto: POLISEN
Dynorna såsom de låg placerade, enligt förundersökningen.
Foto: POLISEN
Bara dna från de som bodde i huset hittades på den undre dynan (till höger).

Uppdragsgivaren var i slutändan åklagare Stina Westman, som ledde förundersökningen. Fem år har passerat, och hon har svårt att minnas fallet på detaljnivå.

– Spontant låter det ju ologiskt att man skulle närmare titta på den undre dynan, det kan jag inte riktigt förstå. Men jag kan heller inte säga att det inte är så, eftersom jag inte har tittat på det nu, säger åklagare Stina Westman.

Aftonbladet har skickat underlaget från NFC till åklagaren.

”Jag har inte hunnit kontakta polisens tekniker angående orsaken till uppgiften om stolsdynorna ännu, så det får jag nog återkomma om vid tillfälle”, svarar Stina Westman via mejl.

Lars Jaeger, som var ansvarig handläggare på NFC, skriver i ett mejl till Aftonbladet att det inte angivits någon närmare förklaring till varför den övre dynan inte undersöktes. Annat än att det var överenskommet med uppdragsgivaren.

Varför då inte analysera den översta stolsdynan på nytt, när Lars Appelvik nu begär resning i Rönnäsfallet?

– Den är bränd och förstörd, konstaterar Minna Gräns.

Stolsdynan var tagen i beslag. Allt beslagtaget bevismaterial i en utredning måste säljas eller förstöras efter det att domen vunnit laga kraft, om inte ägaren gjort anspråk på det.

Om det handlar om en bil så vill ägaren sannolikt ha den tillbaka. Men en gammal sittdyna lär ingen göra anspråk på. Och så blev det i det här fallet.

”Man kan angripa varje bevis”

Minna Gräns har tagit del av Lars Appelviks resningsansökan, och även bistått advokat Marko Tuhkanen med sina fynd.

Professorn tycker att ansökan är mycket stark och borde leda till att Appelvik beviljas resning.

– All bevisning mot Lars Appelvik som har presenterats i hovrätten är behäftad med konstigheter. Man kan angripa varenda bevis, varenda utsaga. Och det torde inte vara vanligt efter en fällande dom, att det skulle finnas så mycket oförklarliga saker, säger hon.

Att bevisningen var så svag från början borde öka möjligheterna att fallet tas upp igen, resonerar Minna Gräns.

En stor del av resningsansökan handlar om att den tekniska undersökningen varit mer bristfällig än vad hovrätten känt till. Förutom stolsdynan har det även funnits annat bevismaterial som polisen tagit från brottsplatsen, men som tillvaratagits på ett undermåligt sätt, enligt Minna Gräns.

– Det är svårt att tro att hovrättens slutsats varit densamma, om den haft kännedom om det som nu kommit fram.

Aftonbladet har tidigare intervjuat polischef och åklagare i Rönnäsfallet.

Studenterna dömde ut bevisningen

Minna Gräns juriststudenter gick alltså igenom bevisningen i Rönnäsfallet, under hösten 2019. Hovrättens dom, där Lars Appelvik fälldes och dömdes till 11 års fängelse, fick de nästan färdigutbildade studenterna läsa först efteråt.

Vad kom studenterna fram till?

– De tyckte att med den bevisning som lagts fram så står det inte utom rimligt tvivel att Lars Appelvik var gärningsman.

Var det ingen som tyckte det var rätt att fälla Lars Appelvik?

– Nej. Inte en enda, säger professor Minna Gräns.

Publicerad:

LÄS VIDARE