Svenskt vaccin testat på kaniner: ”Ser väldigt bra ut”

Hans Österman

Forskare vid Karolinska institutet har testat en första version av coronavaccin på kaniner.

– Det ser väldigt bra ut. Vi får ett bra antikroppssvar, säger professor Matti Sällberg.

Planen är att inleda försök på människor nästa år.

Kinesiska forskare la i januari ut det nya coronavirusets genetiska kod på internet. Då inleddes en internationell kapplöpning om att ta fram ett vaccin.

Bedömare har talat om 12–18 månader innan det kan finnas färdigt. De mest optimistiska forskarna, i Oxford, påstod dock förra veckan att de kan gå i mål redan i september.

Samtidigt larmar professor David Nabarro, en annan brittisk forskare, om att det är inte säkert att det kan tas fram något coronavaccin överhuvudtaget.

helskärm

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys på Karolinska institutet, leder de svenska försöken. Han spelar ner den varningen:

– Självklart finns det alltid en sådan risk, det måste man alltid räkna med. Men jag anser att det är väldigt osannolikt. Totalt finns 70 eller fler vaccinprojekt över hela jordklotet just nu. Det är extremt osannolikt att inget av dem lyckas.

Kan vara färdigt om två–tre år

De svenska forskarna har som målsättning att ta fram ett vaccin som kan fungera mot fler coronavirus än bara det nuvarande. Enligt tidsplanen kan det vara färdigt om två-tre år.

– Vi gör det långsammare och lite mer grundligt. Det tar tid. Det handlar också om resurserna. Två år är rimligt, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid KI.

Det svenska forskarna har nyligen testat en första vaccinkandidat på sju kaniner. De fick de svar de ville ha. Djuren utvecklade antikroppar och tog inte skada på något oväntat sätt av vaccinet.

– Den teknik som vi använder fungerar väldigt bra i kaniner, det är exakt samma teknik som vi kommer att använda på människa. Bara det är ju väldigt positivt. För oss är det här ett kvitto på att det går precis som det ska, säger Matti Sällberg.

Försök på möss väntar

Antikropparna som kaninerna utvecklade förväntas dock inte fungera specifikt mot viruset.

– Nej, det är inte troligt. För att bli lite teknisk så var vi med den här delen av vaccinet mer intresserade av att aktivera så kallade t-celler. Men det visar att det funkar som vi hoppats, säger Matti Sällberg.

Närmaste veckorna väntar fortsatta försök på möss med fler vaccinkandidater.

– När vi har gjort det kommer vi att testa de bästa kandidaterna för att se att de faktiskt kan ge ett skydd hos möss.

Någon gång nästa år är planen att en slutgiltig vaccinkandidat har vaskats fram och börjat testas på människor i en så kallad fas 1-studie.

Det brukar normalt ta fyra år att nå dit, enligt Ali Mirazimi. Ett färdigt vaccin 2022 eller 2023 skulle alltså vara snabbt marscherat jämfört med en normal forskningsprocess.

Men Matti Sällberg tror att det går.

– Det beror på väldigt många faktorer. Allt måste gå bra. Ibland går det fortare än man tror, ibland långsammare. Det beror på vilka smittvägar vi hittar.

PODD Konspirationsteorierna som omger coronaviruset

Sedan coronaviruset började spridas har det, i nästan lika snabb takt, spridits konspirationsteorier i dess spår. I dagens avsnitt tittar vi närmare på teorierna tillsammans med Sebastian Bay, forskare vid FOI.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

10 HJÄLTAR SOM HJÄLPER I CORONAKRISEN

• Svenskarnas fina gest till New Yorks vårdpersonal: ”De blev chockade”
• Gösta, 106, har överlevt fyra pandemier: ”Kan leda till något positivt”
• Här omskolas SAS-personalen – för att jobba i vården
• Soraya tillverkar skyddsutrustning till vården
• Här balkong-jympar fotbollsspelarna med äldreboendet
• Lyckan – när sjuksköterskan Yohanna får 50 lådor med mat
• Olivia hjälper barn i problemhem att ta sig genom coronakrisen
• Linda hjälper hundratals barnfamiljer som saknar mat just nu
• Hylja håller isolerade äldre sällskap i luren
• Här delar Rebecca, 16, ut gratis mat till utsatta ungdomar