Ätstörningskön tredubblades under pandemin

Allt fler söker vård: Fruktansvärd situation

Uppdaterad 2022-04-05 | Publicerad 2022-04-02

Köerna till ätstörningsvården har ökat i hela landet under pandemin.

I Stockholm är läget värst: här har antalet personer som väntar på behandling tredubblats och det kan ta upp till ett år innan de får hjälp.

– Jag kan inte säga något annat än att det är hemskt, säger Maria Andersson, enhetschef för psykiatri i regionen.

Under pandemin har allt fler vänt sig till sjukvården för att få hjälp med ätstörningar. Enligt en kartläggning från SR Ekot växer köerna i hela landet och de som söker vård är sjukare.

Allra värst är läget i Stockholm. Här har köerna till behandling tredubblats på drygt ett år. I januari 2022 såg väntetiderna ut så här:

  • 957 patienter stod i kö för ett första besök. Av dem hade 492, över hälften, väntat i mer än vårdgarantins 90 dagar.
  • 658 patienter stod i kö till behandling. Av dem hade 461, 70 procent, väntat i mer än vårdgarantins 90 dagar. Av de 461 patienterna var 57 barn.

”Riskerar att bli sjukare”

18-åriga Lovisa som Aftonbladet pratat med har fått veta från sjukvården att köerna kan innebära att patienter får vänta upp till ett år på hjälp. Enligt Ekots granskning kan det vara upp till 1,5 år. Maria Andersson, enhetschef för psykiatri i Region Stockholm, menar att det är svårt att ange kötiderna i siffror, men säger att väntetiderna är oroväckande långa nu.

– Det kan variera mycket beroende på vilken prioritet man har. Men vi ser att många får vänta alldeles för länge på vård. Det innebär både ett ökat lidande men också att de riskerar att bli sjukare, säger hon.

Köerna till ätstörningsvården har ökat i hela landet under pandemin. I Stockholm har antalet som väntar på behandling tredubblats och kötiden är på upp till ett år.

Att köerna har ökat beror på flera saker, enligt Maria Andersson. Dels drabbades ätstörningsvården liksom andra verksamheter av sjukdom. Delar av personalen gick också in i pandemivården.

Pandemin kan också ha bidragit till att fler insjuknat.

– Vi tror att delar av det är relaterat till pandemin, att det har ökat den psykiska ohälsan med oro, ökad isolering och att många rutiner med skola och jobb har förändrats, säger hon.

Dödlighet på tio procent

Mellan 2020 och 2021 ökade antalet slutenvårdsbesök med 13 procent, från 202 till 229 tillfällen. Det här tyder på att patienter är svårare sjuka när de kommer till ätstörningsvården, enligt Maria Andersson.

Beror det på att de helt enkelt får vänta längre på vård?

– Det går inte att säga, men det är en möjlig faktor. Men det kan finnas andra också.

Ätstörningar är en allvarlig form av psykisk ohälsa. Enligt Karolinska institutet har diagnosen anorexia nervosa en dödlighet på tio procent. Det är den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser. Och ju tidigare en person får hjälp, desto större är möjligheterna att bli frisk.

Maria Andersson understryker att de svårast sjuka får vård först.

– Man prioriterar alltid de mest sjuka först, sedan måste man också hålla koll på hur de som står i kön mår. Det är en jätteutmaning för vårdgivarna att ha de här köerna.

”Fruktansvärd situation”

Enligt den nationella vårdgarantin ska en patient vänta högst 90 dagar på ett första besök och behandling hos SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar) eller Mandokliniken. Region Stockholm har 30 dagars vårdgaranti, men höjde upp den under pandemin. Till hösten är planen att gå tillbaka till 30 dagar.

– Vi har fått drygt 30 miljoner kronor extra för att beställa mer vård från SCÄ och Mandokliniken. Det gör att de kan anställa personal och möta fler patienter, säger hon.

Vad har du för råd till dem som väntar på hjälp?

– Jag vet inte om jag så många tips, det är en fruktansvärd situation. Man ska fortsätta att ha kontakt med sin vårdgivare och säga till om man blir sämre. Det är en klen tröst men vi jobbar med att korta köerna. Men står man i den situationen så kan man inte säga annat än att det är hemskt.

ANNONS