Hundratals dog i hettan – forskare söker svar

I ett nytt forskningsprojekt ska svenska forskare undersöka varför så många människor dog till följd av värmeböljan 2018, trots råd och rekommendationer från myndigheter.

I bästa fall kan resultaten även säga något om hanteringen av coronapandemin.

Över 600 personer dog vid värmeböljan för två år sedan och de flesta var äldre, enligt beräkningar från Umeå universitet.

– Det var något som inte gick rätt till. Vi tror att man hade kunnat hantera det bättre, säger Christofer Åström, som forskar om hälsorisker vid Umeå universitet.

– Man brukar säga att de flesta värmerelaterade dödsfall går att undvika, fortsätter han.

Nu ska han tillsammans med sin forskarkollega undersöka vad som gick fel inom äldrevården sommaren 2018 och ska därför intervjua kommuner, regioner och myndigheter.

– Vi funderar över hur det kommer sig att de råd och rekommendationer som Folkhälsomyndigheten skickade ut kanske inte nådde ut till rätt personer på rätt platser. På vissa håll verkar råden inte ha implementerats och vi vill undersöka varför, säger Christofer Åström.

Värme – inte svenskt problem?

Utvärderingar av värmeböljan visar att arbetssätt och åtgärder varierade runt om i landet, enligt Åström – som har flera hypoteser om varför.

– Man tror inte att värme är ett problem i Sverige. I enkätsvar har många svarat att värme inte är ett problem "här där vi bor", säger han.

Ytterligare en hypotes är att kommunikationen helt enkelt brustit mellan och inom olika aktörer. Forskaren misstänker också att äldre med underliggande sjukdomar helt enkelt inte prioriteras.

– Många av dem som klassas som riskgrupp för en värmebölja har inte regelbunden kontakt med äldreomsorgen. De bor varken på äldreboende eller har hemtjänst. Skulle man utöka hemtjänsten kanske det hade haft en skyddande effekt, säger Christofer Åström.

Pandemin väsensskild

Även under coronapandemin bedrivs omfattande informationskampanjer från myndigheter om hur äldre, som också är riskgrupp för coronaviruset, ska skyddas.

Christofer Åström menar att den nuvarande situationen däremot skiljer sig från den för två år sedan.

– De är väsensskilda på så sätt att värmen alltid är samma och sommaren kommer varje år medan det kommer ny kunskap om corona i princip dagligen, säger han.

Men beroende på vilka resultat som projektet utmynnar i kan lärdomar även komma att dras kring hanteringen av viruspandemier.

– Jag hoppas att vi kan bidra med idéer till hur kunskapsspridning fungerar och var insatser kan krävas för att det ska fungera smidigare.