Polisen sprängde chatten – förhindrat 10-tal mord

Uppdaterad 2021-03-15 | Publicerad 2021-03-13

När den krypterade tjänsten Encrochat knäcktes blev det en stor framgång för polisen.

Kriminella har sedan bytt till andra kanaler vilket gör att polisen vill att lagen ändras - för att få fortsätta avlyssna utan konkret brottsmisstanke.

– Vi behöver få möjligheter till mer tvångsmedel i underrättelsesyfte, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, i podden Aftonbladet Krim.

I april 2020 fick svensk polis en unik inblick i hur kriminella diskuterade och planerade grova brott som sprängningar och mord.

Genom det internationella polissamarbetet fick svensk polis del av de franska kollegornas genombrott - att knäcka krypteringstjänsten Encrochat.

Tjänsten användes nära nog uteslutande av kriminella, i Sverige omkring 800, och nu kunde polisen följa deras kommunikation i realtid.

Underrättelsechefen Linda H Staaf berättar att det för svensk del först handlade om en hemlig fas. Den gick ut på att samla in och analysera utan att avslöja att polisen hade insyn.

Har förhindrat tiotal mord

Under den hemliga fasen har polisen ändå ingripit då det stått klart att mord varit nära förestående. Omkring ett tiotal mord har kunnat förhindrats på det sättet.

Framgångarna när det gäller att lagföra kriminella saknar nästan motstycke.

– Vi har fått 230 häktade, har ett 40-tal ärenden om mord eller mordförsök, anstiftan eller förberedelse till mord. Så här långt 18 tingsrättsdomar. Och fler åtal är att vänta.

Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid NOA.

Bara i Stockholms encro-ärenden har det dömts ut 125 fängelseår. Mängder av skjutvapen har dessutom tagits i beslag liksom stora mängder kontanter.

”Lagen behöver ses över”

Den 13 juni 2020 upptäcktes att Enchrochat var hackat av polisen och alla användare fick meddelande om att göra sig av med sina telefoner.

Kriminella har därefter gått över till andra kanaler utan insyn. Polisen vill därför kunna avlyssna mer än vad som är tillåtet idag. Avlyssna utan att det föreligger en konkret brottsmisstanke som är kravet idag.

– För att kunna stävja den brottsutveckling vi ser i Sverige, med mycket allvarliga våldsuppgörelser i gängmiljöer, där behöver vi kunna ta ytterligare steg framåt för att förhindra, arbeta i ett mer provaktivt syfte och inte komma i efterhand när morden väl har skett, säger Linda H Staaf.

– Här finns det ett behov att se över lagstiftningen så att vi kan få möjligheter till mer tvångsmedel i underrättelsesyfte.

Vilken typ av kommunikationskanaler syftar du på?

– Precis de kommunikationskanaler som de kriminella använder för att kommunicera.

Har kommit åt huvudmännen

Linda H Staaf framhåller att operationen med Encrochat visar hur goda resultat i brottsbekämpningen man kan nå med tillgång till sådan information som fanns där.

Vilka ärenden är du mest nöjd med?

– De ärenden där vi kunnat nå framgång hela vägen, mot dem som sitter på distans och anstiftar mord, rena avrättningar, att vi kunnat få fram bevisning som har hållit mot dem i tingsrättsdomar, det är jag väldigt, väldigt nöjd med.

Det är den typen av gärningsmän som tidigare har varit svåra att komma åt.

Senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim belyser hur polisen jobbade med Enchrochat och hur myndigheterna ska fortsätta bekämpa de kriminella gängen.

ANNONS

LÄS VIDARE