5 tips: Så kan du tänka källkritiskt i valrörelsen
Har du sett en uppgift som får ditt blod att koka?
En nyhet som medierna verkar mörka?
I valrörelsen är informationsflödet massivt – men det finns även de som försöker få dig att ta del av eller sprida lögner.
Här är några tips på hur du kan navigera i flödet.
Snart är det val igen och den polarisering och höga tonläge vi sett under de senaste åren har knappast minskat. Att det den närmaste tiden finns krafter som kommer vilja påverka, ljuga och förvilla är ingen vild gissning. Något som myndigheterna redan varnat för.
Även om vi hittills inte sett någon våg av så kallade ”falska nyheter” eller några försök från utländsk makt att påverka valet, kan det vara bra att vara vaksam.
1. Tänk efter innan du sprider
Studier från tidigare val visar att desinformationen tenderar att öka ju närmare valet man kommer, för att sedan fullkomligt explodera på valdagen. Inte sällan handlar det om uppgifter om sabotage mot valprocessen eller påstått valfusk. Det kan vara en god idé att vara försiktig med att sprida vidare information som du är osäker på eller som väcker varningsklockor.
Tänk på att det inte finns några stora medier som vill ”mörka” något av nyhetsvärde, de kommer att rapportera. Så, om du ser en uppgift på sociala medier som inga medier har skrivit om dem kan det alltså vara klokt att vänta lite (eller varför inte tipsa eller fråga oss i vår tjänst Aftonbladet Direkt, där du kan chatta med redaktionen).
2. Var extra misstänksam mot detta!
Ett klassiskt trick är att ta bilder eller filmklipp från tidigare eller helt andra händelser och koppla det till något annat. Den här taktiken används ofta i krig, men har även förekommit i tidigare valrörelser.
Var extra skeptisk mot nyheter som väcker känslor eller verkar spektakulära, de får ofta en extra skjuts av sociala mediers algoritmer och kan vara designade för att få dig att tänka med reptilhjärnan.
3. Kolla kontot innan du delar!
Har du hittat något på ett sociala medier-konto som verkar intressant? Då kan du ställa dig dessa frågor:
- Vem ligger bakom kontot?
- Finns personen i offentliga register?
- Verkar profilbilden äkta? (använd Google image search).
- Har kontot startats nyligen?
- Hur ofta gör det inlägg?
- Vilken typ av följare har det?
Är kontot skapat för tre dagar sedan, har redan gjort 3 000 inlägg, och bilden är hämtat från en databas med fotomodeller i Surinam, ja då är kontot antagligen en så kallad bot.
4..eller kolla sajten (”Källtillit” istället för ”källkritik”)!
Flödet av nyheter och uppgifter är massivt i dagens medievärld. Att varje väljare ska gå in och granska varje påstående blir lätt ohållbart. Experter talar därför nu om ”källtillit” snarare än ”källkritik”.
Det handlar helt enkelt om att försöka värdera källan snarare än uppgiften. Aftonbladet, TT, Expressen, SVT etc är nyhetsorganisationer har funnits i decennier, arbetar journalistiskt, har beprövade rutiner och processer för att kontrollera uppgifter – och har kontaktuppgifter till reportrar och ansvariga på sajten.
Ser du uppgifter på en sajt som får ditt blod att koka? Gör en snabbkoll före du delar dem vidare. Är det en välkänd, etablerad nyhetskanal borde det inte vara några problem.
Stöter du däremot på en sajt med uteslutande spektakulära rubriker, som verkar ganska ny, helt saknar kontaktuppgifter till riktiga människor och enbart har annonser för Viagra, ja då finns det anledning att vara skeptisk.
5. Se upp för den nya spelaren
Sociala medier har funnits under tidigare valrörelser förut, men denna är den första sedan Tiktok fick sitt stora genombrott.
Tiktoks design och algoritmer är extra lämpade för just desinformation, enligt flera experter.
- Klippen har ofta oklara avsändare. Medan Facebook-användare oftast döper sin profil till vad de heter på riktigt domineras Tiktok av smeknamn, i bästa fall.
- Till skillnad från Facebooks ”news feed”, som består av vad dina vänner har för sig, är Tiktok-flödet ”For your page” till stor del fylld av konton som du inte följer.
- Att flödet dessutom är så pass baserat på algoritmer gör det att videos snabbt kan få en extremt stor spridning, extremt snabbt.
Tiktok-klipp uppges ha haft en roll i desinformationskampanjen mot socialstyrelsen och även för att locka ut folk till de så kallade ”påskupploppen”. Så var lite extra varsam till klippen som delas på den plattformen.