Frankrike kan få en högerextrem president

PARIS. Anhängarna jublar högt och sjunger nationalsången när de första resultaten presenteras.

Marine Le Pen gör sitt bästa valresultat hittills. Hon lyckades tvätta bort pariastämpeln kring sig själv och partiet.

Visserligen slutar president Macron etta men högerextremisten blir en hyperfarlig utmanare i den andra valomgången.

Det är rena feststämningen på Marine Le Pens valvaka. Anhängarna börjar sjunga nationalsången redan minuterna innan resultaten presenteras på en jättelik tv-skärm.

Då bryter det verkliga jublet ut.

24,2 för Marine Le Pen och 28,5 för Macron.

Så höga siffror har partiet aldrig fått i ett presidentval.

Omedelbart startar talkörer med ”Marine president, Marine president"”

De första siffrorna är en prognos men de brukar ligga nära det färdiga valresultatet.

Macrons vinstmarginal är något högre än Le Pens anhängare hoppats men det har ändå gott hopp inför den andra valomgången.

Men nu är alla övriga kandidater glömda. Allt ljus är på president Macron och utmanaren Marine Le Pen.

Medan Macron under valrörelsen koncentrerat sig på att vara president och spelat rollen av den osynlige kandidaten har Marine Le Pen besökt byar och marknader över hela landet. Det har betalat sig.

Istället för att tjata om hur invandringen ska stoppas, partiets hjärtefråga, har hon pratat om de höga priserna på mat, el och bensin och lovat göra någonting åt levnadsomkostnaderna.

Hon har också haft en mjukare framtoning. Visat sig med sina katter. Ständigt leende och skrattande under valturnén.

Tack vare en ännu mer högerextrem kandidat, Eric Zemmour, har hon lyckats framstå som en tämligen normal högerpolitiker. Pariastämpeln är som bortblåst. Nu kan hon gå hela vägen och vinna presidentvalet vars avgörande omgång hålls om två veckor.

Jag har träffat många vanliga fransmän som bagaren Anna Biral i Narbonne som sagt att de mycket väl kunde tänka sig rösta på Le Pen.

– Varför inte? Låt henne få en chans. Frankrike borde få sin första kvinnliga president.

Marine Le Pen.

Resultatet innebär att det blir en repris på matchen från förra valet 2017. Även då var det Marine Le Pen och Emmanuel Macron som gick vidare.

I det valet var Marine Le Pen fortfarande den högerextrema kandidaten som många fransmän betraktade med skräck och fruktan.

Andra valomgången blev en fullständig överkörning där Macron vann med 66 procent mot 34. Många som inte egentligen gillade Macron gick och röstade bara för att hindra Marine Le Pen från att bli president.

I årets val är både stämningen och opinionsmätningarna helt annorlunda.

Partinamnet är också nytt. Konfrontativa Nationella Fronten har blivit lite mjukare Nationell Samling.

Macron leder bara med några få procentenheter. Det kommer att bli ett jämnt race in i det sista.

Marine Le Pen har fördelen av en uppåtgående trend. Senaste veckorna har hennes siffror stadigt tickat uppåt samtidigt som Macron har tappat från toppsiffran runt 30 procent som han fick strax efter att Ryssland inlett sin invasion av Ukraina.

Frankrikes president Macron under ett valmöte.

President Macron har inte upplevt något ras men har ändå stadigt backat.

Dels har Ukrainakriget fått mindre betydelse under valrörelsens sista veckor. Dels valde han att i princip inte delta alls i valrörelsen. Han höll ett enda riktigt valmöte och vägrade delta i debatter mot någon av de övriga kandidaterna.

Den taktiken var uppenbarligen ingen hit.

Nu återstår att se vad som händer när övriga kandidater faller bort och deras väljare ska bestämma sig för hur de ska göra i den andra valomgången.

Mycket talar för att Marine Le Pen kan locka väljare både från den mest högerextreme kandidaten Eric Zemmour och den extreme vänsterpopulisten Jean-Luc Melenchon som i många plånboksfrågor och den negativa inställningen till EU och Nato ligger nära Le Pen.

Det handlar om många väljare då Zemmour och Melenchon i den första omgången tillsammans fick 27 procent.

Inte många av Melenchons eller Zemmours väljare kommer att rösta på Macron i den andra rundan.

För ett antal väljare från de övriga kandidaterna kommer både Macron och Le Pen vara så oattraktiva att de väljer att rösta blankt eller helt stannar hemma. Något som gör utgången extra svårbedömd.

I praktiken var det bara tre kandidater som hade en chans att gå vidare den här gången. För övriga är valet en enorm besvikelse.

Journalisten och författaren Eric Zemmour såg för några månader ut att kunna ge Le Pen en verklig match om de högerextremas röster. Men i valrörelsen har jag pratat med många högerväljare som tycker han är för extrem.

Det konservativa partiets Valérie Pecresse såg först ut att kunna ge Macron en match om mittenväljarna. Men ett katastrofalt valframträdande i Paris där hon flirtade med Zemmours folkutbytesteorier tog effektivt död på hennes kampanj. Strax därpå fick hon covid och tvingades isolera sig under en vecka. Så var den valrörelsen förstörd.

I förra valet fick partiets kandidat Francois Fillion 20 procent av rösterna. Stämmer den första valprognosen stannar Pecresse på dryga fem procent.

För ett annat av de traditionellt stora partierna var valet en ren katastrof. Socialistpartiets Anna Hidalgo skrapade bara ihop två procent.

Även om partiet började sin kräftgång redan i valet 2017 så är det jämförbart med att de svenska socialdemokraterna skulle landa på två procent i höstens val.

Så sent som 2012 blev partiets Francois Hollande vald till president med nästan 30 procent i den första omgången. Inte heller de grönas kandidat lyckades locka särskilt många trots att de franska väljarna satt klimatfrågan som den tredje viktigaste i valet.

Men nu är alla övriga kandidater glömda. Allt ljus är på president Macron och utmanaren Marine Le Pen.

Frågan alla ställer är om en högerextrem politiker ska få ta över styret av Frankrike.

Om två veckor vet vi svaret.