Jeårg missbrukade i 20 år: ”Fängelse hjälper inte”
Publicerad 2019-04-06
Aftonbladets granskning av rattfylleristerna som dödar visar att över hälften av dem har missbruksproblem.
För att stoppa dem krävs vård, inte fängelse.
Det menar Jeårg Lindqvist, tidigare missbrukare som nu jobbar på behandlingshem.
– Får du bort missbruket så får du bort kriminaliteten, säger han.
364 kronor. Det var vad Jeårg Lindqvists sista rånbyte var värt. Det var en tändare, en tablettask och ett spelkvitto som han stal när han rånade en spelbutik i påverkat tillstånd. Då hade han missbrukat i över 20 års tid. De sista tio åren hade han tagit heroin och andra opiater och bakom sig hade han ett 20-tal fängelsedomar. Det handlade om flera missbruksrelaterade brott: stölder, narkotika, rattfylleri och olovlig körning.
– Folk pratar om att man måste slå i botten, men i en sådan situation finns det ingen botten. Jag har gamla bekanta som sitter på stan och tigger pengar och som inte har någonstans att bo, men de tycker fortfarande inte att det har fått tillräckliga konsekvenser för att sluta, säger Jeårg Lindqvist.
Trots att Jeårg Lindqvist flera gånger erbjöds vård i stället för fängelse tackade han nej. Han avtjänade hellre en kortare tid på anstalt än att behöva ta tag i missbruksproblemen.
– Jag ville väl inte bli nykter helt enkelt. Och sedan är det ganska enkelt, man kan ligga och läsa en bok och glo på tv i någon månad och sedan kommer man ut och kan fortsätta där man slutade. Det är väl därför folk väljer att hellre sitta på anstalt.
Bekant körde på mamma med barnvagn
Bland annat dömdes Jeårg flera gånger för rattfylla. Själv har han inte skadat eller dödat någon i trafiken, men han känner andra som har gjort det. Och han har också förlorat en nära vän på det viset.
– Jag känner en som körde på en mamma med barnvagn. Mamman dog och barnet överlevde. Jag antar att han både druckit och knarkat på skuldkänslorna han fått efter det, säger han och tillägger:
– Och min bästa kompis dog på det sättet. Han och en till kille var ute och körde och de hade ätit benzo och svängde ut rakt framför en lastbil. Min bästa vän dog, men han som körde överlevde. Och det har ju även varit ett trauma för honom hela hans liv.
Hälften har missbruksproblem
Aftonbladet har granskat 68 domar från 2012 till i dag där en person gjort sig skyldig till vållande till annans död och rattfylleri vid samma tillfälle. Över hälften av personerna har enligt domar och frivårdsyttranden missbruksproblem.
Trots det har endast fyra av dem med ett uttalat missbruk dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård: alltså att den som döms för ett brott får möjlighet att genomgå behandling i stället för att sitta i fängelse.
Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården, tycker att fler borde dömas till kontraktsvård.
– Men samtidigt är behandlingshemsvistelse väldigt avhängt vilket typ av behandlingshem det handlar om. Många har inte den säkerhet som passar våra intagna. Det är ofta ganska öppna vårdformer där man kan smita hur som helst, säger Lars Håkan Nilsson.
– Sedan kan vi också ge bra vård på anstalterna med våra olika program, men problemet är vad som händer när de blir frigivna.
”Ingen likvärdig beroendevård”
Lars Håkan Nilsson menar att ett stort problem är att ingen tar ansvar för personernas vård när de frigivits. Han tar underhållsbehandling som ett exempel, då heroin- och opioidberoende behandlas med metadon eller subutex.
– Det finns ingen skyldighet för landstinget att ta emot personerna efter att de blivit frigivna. Om landstinget gjort det skulle det underlätta väldigt mycket för oss. Då skulle vi kunna starta en behandling under mycket stabila former medan de är intagna för att sedan slussa ut dem till en fortsatt eftervård. Problemet är också att det inte finns en likvärdig beroendevård i landet.
Enligt en studie som gjorts av bland annat forskare på Karolinska institutet kan upprepad brottslighet hos bland annat missbrukare förebyggas genom behandling med psykofarmaka. Enligt studien, som studerat 22 000 frigivna fångar, minskar återfall i våldsam brottslighet med 52 procent vid medicinering mot missbruk.
– Det är en kritisk period precis efter att man släppts ut ur fängelset och där kan det uppstå ett glapp. Det är inte så att man automatiskt när man frigivits får tillgång till kontakt med psykiatrin eller annan hjälp, så det kan finnas en risk att man tappar bort personer på vägen. Det är viktigt att man ser till att de får adekvat hjälp för att inte återfalla i brott, säger Henrik Larsson, professor vid Karolinska institutet och en av författarna till studien.
”Säkert genetiskt”
Redan i högstadiet började Jeårg Lindqvist med alkohol och hasch. Och missbruket bara förvärrades. Han tror att det var ett samspel av flera olika faktorer som gjorde att han hamnade i missbruk.
– Det var ganska vanligt i min umgängeskrets, jag gick på den stökigaste skolan i min hemstad och jag tyckte först att det var otroligt spännande. Så på ett sätt var det väl min egen drivkraft i kombination med socioekonomiska faktorer. Sedan hade jag också en pappa som missbrukade, så det var säkert något genetiskt.
Hittade känslorna – utan drogerna
Nu har Jeårg Lindqvist varit drogfri i nästan tio år. Det var på häktet i Härnösand som en kriminalvårdare lyckades få honom på andra tankar. En elva månader lång behandling blev början på slutet av missbrukslivet.
– Det har varit jättejobbigt men också fint för jag har blivit tvungen att gå igenom allt känslomässigt på nytt utan att dämpa det med droger. Jag hade varit avstängd så länge så jag hade i princip bara en känsla, och det var att jag var arg. Under all den här ilskan låg egentligen sorg, men det hade jag ju ingen aning om då.
I dag har Jeårg utbildat sig till socionom och arbetar på ett behandlingshem för missbrukare. Han säger att han försöker att inte tänka på vad som hänt om han inte fått behandling, men tror att han annars skulle ha varit död i dag.
– Jag är av den bestämda uppfattningen att alla som har en missbruksproblematik behöver en behandling. Mycket av min brottslighet var drogrelaterad: det var för att få tag i droger, eller för att få tag i pengar till droger, eller för att jag var påverkad som jag begick brott. Hade jag inte varit missbrukare hade jag inte begått alla brotten, säger Jeårg Lindqvist.
LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN
De fortsätter köra rattfulla – efter att ha dödat
Vanligaste straffet för att döda på fyllan: 2 år
GRAFIK: Här kördes de ihjäl av rattfyllerister
Här är männen som dödar på fyllan
Erik, 13, dödades på väg till bandyträningen
Inge: Jag hittade pappa död i diket