"Partierna är tillbaka på ruta ett"

Anja Haglund/TT

Publicerad 2021-06-28

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild.

Nya talmansrundor innebär att Sverige är tillbaka på ruta ett, där man var efter valet hösten 2018.

Statsvetare höjer samtidigt på ögonbrynen åt att statsministern gick så hårt åt Vänsterpartiet vid beskedet.

Statsminister Stefan Löfven (S) avgår och nu väntar talmansrundor för att få en ny regering på plats.

Situationen är i mångt och mycket densamma som efter förra valet – men det finns detaljer som skiljer och som kan påverka.

– Mandatfördelningen är densamma och det är samma låsningar. Men en del har också hänt. Nu är SD med i ett mer tydligt högerregeringsunderlag, som inte fanns då, och även L har glidit över till den gruppen, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till TT.

TT: Hur ser chanserna till framgång ut med nya talmansrundor?

– Löfven vet att med ett extraval kan det okända hända. Det man vet är det man har. Förmodligen har det pågått rätt så omfattande förhandlingar och det kan ju hända att partierna bara behöver lite ytterligare tid på sig för att internt förankra eftergifter och så vidare, säger Hinnfors.

Förvånande V-kritik

Statsvetaren Tommy Möller trodde mer på extraval än på talmansrundor.

– Det tyder möjligen på att Löfven gör en bedömning om att han kanske kan få ihop en lösning mellan V och C. Det är där nyckeln till lösningen ligger, säger Tommy Möller, som är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Mot den bakgrunden var det förvånande att Löfven gick så hårt åt V på pressträffen, anser Möller.

– Han lade skulden på dem för den här krisen. Det här budet man gav till Vänsterpartiet förra söndagen kan också beskrivas på ett helt annat sätt än Löfven gjorde nu. Som V upplevde det var det en helt meningslös gest, säger Tommy Möller.

”Testar Kristersson”

Det troliga är att talmannen först kommer att föreslå Moderatledaren Ulf Kristersson som ny statsminister, bedömer statsvetarna.

– Eftersom Löfvens regering fallit är det naturliga att pröva Kristersson, precis som man gjorde 2018 när Löfven föll. Det är möjligt att talmannen gör det lite snabbt för att testa det, och om det faller är det mer långvariga förhandlingar som väntar, säger Jonas Hinnfors.

En Kristersson-regering är inte utesluten, men det finns flera osäkra kort. Även om Liberalerna röstar lojalt med partilinjen fattas det ändå ett mandat för Kristersson, påpekar Tommy Möller.

Om ingen lösning finns efter fyra talmansrundor blir det extraval i alla fall.

– Men då kan Löfven säga att det inte är han som kastar in landet i det, säger Jonas Hinnfors.

Dubbla valrörelser

Den här gången finns också en tydligare tidspress.

– Ju längre det drar ut på tiden, desto närmare kommer valet 2022, vilket gör det successivt jobbigare för partierna att ha dubbla valrörelser och allt som följer med det.

Hinnfors påpekar att det aldrig tidigare hänt att Sverige tvingats utlysa extraval efter misslyckade talmansrundor.

– Vi har haft ett extraval 1958 men då utlyste (dåvarande statsminister) Tage Erlander det direkt.

TT: Hur lång tid kan det ta innan Sverige har en ny regering på plats?

– Talmannen har sagt att det ska gå fortare den här gången, men i någon mening är han i händerna på partierna. En del av förhandlingarna har dock redan kommit igång och det borde inte ta 134 dagar som förra gången, säger Jonas Hinnfors.

Följ ämnen i artikeln