Myndigheter vill dela fler uppgifter

helskärm

Bidragsbrott och felaktiga utbetalningar slår hårt mot välfärdssystemet. I kampen mot fusket lägger nu fem myndigheter fram ett gemensamt förslag om hur de i ökad utsträckning ska kunna dela uppgifter med varandra när misstankar uppstår.

– Vill man på allvar göra något åt den verksamhet där bidragsbrotten är en del av den organiserade kriminaliteten måste systemet vara heltäckande och offentlig verksamhet måste hjälpas åt för att skydda det allmännas tillgångar, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg.

Förslaget är att även regionerna ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet, vilket innebär att de blir skyldiga att informera andra myndigheter vid misstanke om felaktiga utbetalningar.

De myndigheter som står bakom initiativet är Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Innefattar sjukvården

Med den utvidgade lagen skulle även sjukvården och tandvården kunna dela med sig av information vid misstankar om felaktiga utbetalningar.

Enligt Försäkringskassan skulle det exempelvis underlätta för att ta reda på om personer som flyttat utomlands fortsätter ta emot barnbidrag från Sverige, trots att man måste vara bosatt här.

– Får man en kallelse till en tandvårdskontroll eller mödravårdskontroll och inte dyker upp med sitt barn finns det anledning att misstänka att man inte befinner sig i Sverige.

Myndigheterna föreslår också att det ska bli möjligt att skicka underrättelser elektroniskt, vilket i vissa fall inte tillåts i dag.

Fler bidragsbrott

Enligt Försäkringskassan blir bidragsbrotten allt vanligare och det krävs att myndigheterna samarbetar mer effektivt för att stoppa dem.

– Kravet på myndigheterna att se till att skattemedel hamnar där de är tänkta att hamna ökar i takt med insikten om att det är rätt mycket bedrägerier som pågår som riktas mot välfärdssystemet, säger Nils Öberg.

Han berättar att utbetalningarna från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sammanlagt uppgår till 631 miljarder kronor per år, vilket är 13 procent av Sveriges BNP.

– Det finns beräkningar gjorda under senare år som talar för att upp till 27 miljarder kronor per år betalas ut felaktigt. Det är enorma siffror, säger Öberg.

Ska inte kunna dela allt

Förslaget har arbetats fram genom initiativet MUR – Motståndskraft hos Utbetalande och Rättsvårdande myndigheter, där 21 myndigheter deltar.

Integritetsaspekten är fortsatt viktig och det är enligt Nils Öberg inte meningen att myndigheterna ska kunna utbyta all typ av information med varandra.

– Poängen är att det ska vara precis information som behövs för att kunna stoppa felaktiga utbetalningar. Det handlar om att skapa möjligheter för myndigheter att informera varandra vid en misstanke om att något inte står rätt till.