Maryam, 20: ”Nu flyr jag från Sverige”
Allt fler papperslösa lämnar Sverige. Maryam är en av dem:
”Sverige är ett bra land för alla andra, men för mig finns ingen framtid här.”
Publicerad 2023-04-28
GÖTEBORG. Tusentals papperslösa har redan flytt från Sverige.
Maryam, 20, kom hit för att slippa ett tvångsäktenskap.
Nu måste hon bryta upp igen.
– Sverige är ett bra land för alla utom mig, säger hon.
Tänk dig att du är en femtonårig flicka i ett land plågat av krig och svält. Din mamma klarar inte av att försörja både dig och dina syskon.
Det bestäms att du ska giftas bort med en släkting, tre gånger så gammal som du själv.
Du tänker: Jag dör hellre.
Sent på natten väcks du av en främmande kvinna. Hon säger att din mamma skickat henne för att hjälpa dig.
Ni flyr i hennes bil. Hör ett skott brinna av.
Man sticker till dig pass och biljett. Du leds ombord på ett flygplan. Landar på en jättelik flygplats, fortsätter till en annan, mindre.
Plötsligt står du på en tågstation i en främmande stad, ensam, i bara kläderna du bär.
– Lycka till, säger kvinnan och försvinner.
Två vita sneakers skrapar mot bordsbenet. Maryams röst är låg, men klar.
Det är hon som är flickan i berättelsen. Göteborg som är den nya staden.
Hon sitter med jackan på inomhus. Efter tre avslag och två år som papperslös håller hennes valmöjligheter raskt på att krympa.
– Snart måste jag fly igen, säger hon.
Migrationsverket: Luckor i berättelsen
Migrationsverket såg luckor i hennes fåordiga berättelse. Detaljer, som inte kunnat verifieras och som ledde till avslag.
– Det finns jättemycket jag inte själv förstod. Jag var bara ett barn då, säger Maryam.
Ögonen rynkas.
– Men jag blir arg när de säger att jag ljuger. De vet inget om hur mitt land funkar. Absolut inget...
Att utvisa personer till Somalia är besvärligt. Svensk gränspolis och kriminalvårdare har tvingats eskortera ner återvändare till passkontrollen på Mogadishus flygplats, där de försökt förhandla in dem i landet. Det har hänt att man misslyckats och fått vända tillbaka med den som ska utvisas.
Samtidigt: i fjol gav Sverige nästan 800 miljoner kronor till landet i bistånd, varav en betydande del till statsapparaten. Nu vill regeringen använda de pengarna som påtryckningsmedel för att förmå landet att ta emot sina medborgare.
Som papperslös har jag inga rättigheter.
Maryam går sista året på gymnasiet, har kompisar hon tycker om och gillar egentligen sitt liv. Äldreboendet där hon praktiserar har erbjudit henne jobb, men hon vet att hon inte kan tacka ja.
– Som papperslös får jag inte jobba. Sverige är ett bra land för alla andra, men för mig finns ingen framtid här.
Vart ska hon bege sig?
Kanske till Irland. En somalisk tjejkompis i Göteborg som också var papperslös stack dit i fjol. Eller till Kanada, dit en annan tjej for.
Men hur ska det gå till? Hon saknar både pengar och pass.
Kanske måste hon först ta sig till ett närmare land, som Tyskland eller Frankrike, dit man kan åka landvägen och slinka förbi gränskontrollerna.
Hon skulle bli långt ifrån den första. Ett stort antal ensamkommande har flytt från Sverige till andra EU-länder de senaste åren. Ingen vet exakt hur många, men enligt uppgifter från föreningen Stöttepelaren handlar det om femtusen enbart afghaner sedan 2019.
Får stanna i Tyskland och Frankrike
Vissa blir Dublinfall och deporteras tillbaka till Sverige. Men många har lyckats hålla sig kvar och fått uppehållstillstånd, trots att Tyskland och Frankrike ska följa exakt samma internationella konventioner som Sverige.
Under vintern och våren har flyktingaktivister i Sverige vittnat om en ny våg, drivna av den mer restriktiva politiken och förnyade avslag.
– Hoppet om att få stanna håller på att dö och många tänker att det är kört. Jag blir kontaktad varje dag av någon som vill till Europa, säger hjälparen Eva Hållsten.
Oro efter Tidöavtalet
Advokaten Emilie Hillert talar om en växande oro för vad Tidöavtalet kommer innebära.
– Som advokat har jag inga svar att ge. Jag märker att många funderar på om de ska orka fortsätta och om Sverige är rätt land.
Matilda Brinck-Larsen driver frivilligorganisationen Agape. Hon har arbetat med asylsökande i tio år och upplevt välviljan 2015, då hon fick mota bort Göteborgare utanför boenden som ville hjälpa de ensamkommande med alltifrån mat och kläder till biljetter till fotbollsmatcher på Nya Ullevi.
Nu kretsar samtalen kring de boendes usla valmöjligheter. Är det värt att hålla sig gömd i fyra år för att söka på nytt och få avslag igen? Kan du återvända? Eller måste du försöka fly vidare?
Antalet asylsökande i EU var i fjol det högsta sedan flyktingkrisen, samtidigt fortsätter andelen som söker sig till Sverige att sjunka.
Matilda Brinck-Larsen uppger att Agape hjälpt minst två hundra ensamkommande att lämna Sverige.
– Vi gör det för människorna, för att jag ser hur självutplånande det är att leva i ständig ovisshet och aldrig få starta sitt liv. Jag är orolig för vad som kommer hända annars, om människor drivs allt längre ut i skuggorna och den psykiska ohälsan eskalerar.
Mamman frågar över Whatsapp:
– Är det någon som slår dig? Saknar du mat att äta? En säng att sova i?
Maryam nekar.
– Då ska du stanna.
Maryam suckar. Undrar hur hon ska kunna förklara så att mamman förstår. Samtalet slutar, utan att det viktigaste blir sagt.
– Hejdå. Hoppas vi ses en dag…
Jag är stark och ung och vill leva.
Vem var kvinnan som tog Maryam till Sverige för fem år sedan? Hur kunde mamman ha råd att betala flykten till Sverige?
Fem år har gått och kanske går det inte att få klarhet i alla detaljer. Det vi vet är det här: Maryam kom hit som ensamkommande för att få ett bättre liv. Ett liv där hon själv kunde välja sin framtid, vem hon ville gifta sig med.
”Måste försöka ta mig härifrån”
Hon för armarna runt sig. Återkommer till kärnan, den som får oron att växa inåt.
– Jag blir lite galen. Men jag måste försöka ta mig härifrån. Jag är stark och ung och vill leva.
Hon blickar ut genom gardinen. Ett svagt sorl letar sig in från gatan. Det kommer från alla de andra där ute.
De som ständigt tycks vara på väg någonstans, fast de inte måste.
Som aldrig kan föreställa sig hur det är att behöva fly, först en gång och sedan en gång till.
Fotnot: Maryam heter något annat.
