Skolverket ska flytta ut i landet

helskärm

Skolverket ska öppna kontor runt om i landet för att komma närmare alla skolägare.

På det sättet får staten lättare att hålla utvecklingssamtal med de skolansvariga.

En av Skolverkets uppgifter är att på olika sätt stödja skolor och huvudmän, alltså kommuner och friskoleägare. Skolverket sitter i Solna. Kontor på andra orter finns inte.

Men regeringen har nyligen beslutat att Skolverket ska inrätta flera nya kontor. Hur många och var i landet är upp till myndigheten att avgöra, men kontoren ska börja etableras nästa år.

Med detta följer också att alla huvudmän ska bjudas in till kvalitetsdialoger – eller utvecklingssamtal om man så vill – med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) vartannat år. För dessa kvalitetsdialoger har regeringen i budgetpropositionen avsatt 31 miljoner kronor nästa år, 61 miljoner 2023 och därefter 85 miljoner kronor per år.

– Det här är en ny arbetsuppgift som behöver nya resurser. Men det är upp till Skolverket att besluta hur man ska gå vidare, svarar utbildningsminister Anna Ekström (S) på frågan om nyanställningar.

Åt samma håll

Det övergripande syftet med lokal närvaro och samtal är att förbättra elevernas resultat och minska skillnaderna mellan skolor.

– Med det här steget ger vi ett mycket tydligare statligt stöd till huvudmännen, säger Anna Ekström.

I dag är avståndet mellan stat och skola för stort, fortsätter hon och gör en internationell jämförelse:

– I framgångsrika skolsystem drar alla åt samma håll och är överens om vad som viktigt att genomföra i skolan, säger hon och jämför med sina intryck av det svenska systemet:

– Jag har sett de mest skiftande, hemmasnickrade mål och indikatorer hos olika huvudmän. Jag är övertygad om att det blir mycket, mycket bättre om vi har en gemensam syn på vad vi ska ha för mål, säger Ekström.

Behöriga lärare

De mål Ekström nämner finns redan i ett första förslag.

Förra hösten lämnade fyra skolmyndigheter ett fylligt förslag på nationella mål, delmål och indikatorer, alltså sätt att mäta och stämma av. Ett exempel: ”Undervisningen i skolväsendet ska i högre utsträckning bedrivas av behöriga lärare och förskollärare.”

Skolmyndigheterna föreslog också som nationellt mål för fritidshemmen: ”Eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid och rekreation”, vilket specifikt landar i sådant som storlek på avdelningar och personaltäthet.

Men regeringen vill alltså att förslagen ska ses över igen, med syfte att lyfta bort sådant som ökar den administrativa bördan för skolhuvudmännen. Företrädare för skolhuvudmännen har gjort klart att de inte kan lastas på mer arbete i form av exempelvis datainsamling.

Hemmasnickrat

Skolmyndigheternas förslag har också ifrågasatts helt och hållet. Friskolornas Riksförbund efterfrågade vitsen med fler mål för skolan, när det redan finns skollag, förordningar, författningar och allmänna råd.

– De här delmålen och kvalitetsdialogerna ska inte vara i stället för skollag och läroplan, utan ett bra och gemensamt sätt att följa upp att skollagen läroplanen efterföljs, kommenterar Ekström.

– När jag började arbeta med skolpolitik 2011 hörde jag folk ibland säga att Skolverket och staten borde stanna vid kommungränsen. Jag vill en gång för alla avskaffa den synen, säger Ekström.