Nyheter

Brist på neurologer slår mot folksjukdom

Av: 

TT

NYHETER

I minst 14 av 21 regioner råder det brist på neurologer visar TT:s granskning.

Bristen slår framför allt mot patienter med svår migrän.

I takt med att nya behandlingar för neurologiska sjukdomar utvecklas, behövs fler neurologer som kan genomföra dem. De senaste årens stora medicinska framgångar inom bland annat MS-vården, strokevården och migränvården har därför lett till stor brist på neurologer.

Av de 20 regioner som har svarat på TT:s enkät om tillgången på neurologer, råder en brist i 14. I fem regioner har bristen på neurologer lett till att man avvisar patienter med kronisk migrän till förmån för tyngre patienter. Regionerna som har så stor brist på neurologer att de har tvingats avvisa migränpatienter är Region Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Östergötland och Region Västerbotten.

Fler behandlingar

Jesper Petersson är professor i neurologi och chef för kunskapsstyrning i Region Skåne. Han har sett hur behovet av neurologer ökat både inom akutsjukvården och bland patienter som behandlas för långvariga sjukdomar.

– Patienter med neurologiska sjukdomar som MS och stroke har de senaste åren fått tillgång till fler behandlingar. Det har gjorts epokgörande framsteg. Patienter med MS som hamnade i rullstol under min studietid, gör inte det i dag. Och jag ser numera hur patienter som har kommit in med en stor stroke åker hem utan bestående men.

En annan förklaring till att bristen på neurologer är så stor är enligt Patrick Vigren verksamhetschef på neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, att neurologerna på mindre sjukhus ofta inte får arbeta med det de är utbildade till.

– På små sjukhus får man ofta gå medicinjourer för att sjukhuset vill använda alla sina anställda brett. Det leder till att neurologerna flyttar till universitetssjukhusen, eller så byter de inriktning under ST och blir till exempel geriatriker eller rehabiliteringsläkare.

Patrick Vigren har också i undersökningar bland de anställda inom regionen sett att det faktum att neurologerna är så få gör att de blir ännu färre.

– Det som många har påtalat är att det är svårt att bygga upp ett kollegialt stöd mellan varandra när man är så få, och då känner man sig ensam och byter arbetsplats eller specialisering.

För få utbildas

Marina Tuutma, andra vice ordförande i Läkarförbundet, är inte förvånad över att det bara är sex regioner som svarar att de inte har neurologbrist. Enligt Läkarförbundet handlar det om att regionerna inte har klarat av sitt uppdrag att utbilda så många neurologer som det finns ett patientbehov av.

– Neurologi är ett bra exempel på när dimensioneringen släpar efter de medicinska framgångarna. För tio år sedan ställde man mer diagnos, men hade mindre möjligheter att behandla. I dag finns fler mediciner och behandlingsmetoder och då måste regionerna se till att utbilda fler.

Läkarförbundet vill att Socialstyrelsen får det övergripande ansvaret för planering och uppföljning vad gäller utbildning av specialistläkare. För att få en jämlik vård över hela landet tycker de att staten bör ha ansvar för finansieringen, i stället för regionerna.

Marina Tuutma på Läkarförbundet ser också att bristen på neurologer ger en dominoeffekt som stressar fler delar av sjukvården och leder till ännu längre vårdköer.

– När sjukhusen avvisar migränpatienter som remitterats från vårdcentralerna, så hamnar de ju på vårdcentralerna igen. Och på vårdcentralerna har vi en ännu större brist på specialister i allmänmedicin än sjukhusens brist på neurologer.

Nya insatser

Neurologbristens följder, att vårdköerna ökar och att migränpatienter har svårt att nå den vård de har rätt till har i Västra Götalandsregionen lett till att man riktar särskilda insatser mot just denna grupp. Migränpatienter som har haft små möjligheter att bedömas i specialistvården och därmed få tillgång till nya bättre läkemedel, ska enligt ett förslag som ska diskuteras på hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 25 augusti, erbjudas bland annat en ”digifysisk” mottagning, som kombinerar digital vård och vård på plats.

Enligt Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, är detta ett svar från patientföreningar som länge sett sig förbisedda av vården.

– Där ska det finnas såväl läkare som sjuksköterskor och arbetsterapeuter och psykolog som kan ge råd och behandling för de migränpatienter som inte är hjälpta av egenvård eller av primärvården. Det är svårt för den neurologiska specialistvården att prioritera de här patienterna, när man samtidigt ansvarar för svåra neurologiska sjukdomar som MS och stroke.

ANNONS EXTERN LÄNK

Jämför lån med Advisa - låna pengar enkelt och sänk din ränta

Advisa

Publisert: