”Om lagen behöver ändras tittar vi på det”

Uppdaterad 2016-11-16 | Publicerad 2016-10-27

Ministern beredd att ändra i lagen om funktionshindrade kommer i kläm

Åsa Regnér, barn- äldre- och jämställdhetsminister, vill spara på assistansen.

Men hon är beredd att ändra i lagen om funktionshindrade kommer i kläm.

– Om det är personer som har stora behov, men inte fått dem tillgodosedda, då kanske vi behöver reglera någonting. Om lagstiftningen behöver förändras då kommer vi att titta på det, säger hon.

I söndags startade Aftonbladets granskning av assistansersättningen "När hjälpen upphör". Om hur allt fler svårt funktionshindrade, i synnerhet barn, plötsligt mister hela eller delar av sin personliga assistans eller aldrig släpps in. 

Här svarar Åsa Regnér på kritiken från bland andra RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, och Bengt Westerberg, tidigare socialminister.

Har du tagit del av Aftonbladets granskning?

– Jag har läst några artiklar. Jag förstår att debatten finns och att brukare och föräldrar till barn är oroliga och upprörda om man inte får det stöd man tycker man behöver och har rätt till. Därför har vi nu tillsatt en utredning, en översyn av LSS och den personliga assistansen, säger Åsa Regnér.

Svårt funktionshindrade kommer i kläm av Försäkringskassans nya och hårdare praxis. Är det så det ska vara?

– Jag och regeringen vill att LSS ska stödja personer som har funktionshinder och behöver personlig assistans enligt lagen. Jag vill att vi ska ha både en funktionshinderspolitik och en personlig assistans, som ger personer med stora funktionsnedsättningar rätten till assistans. Nu har vi en rättighetslagstiftning och om det uppstår tvister som ska tolkas, så ska inte regeringen gå in och tolka det, utan det ska domstolarna göra.

Är det något du tänker försöka göra något åt?

– Domen från 2012 är omtvistad och då har jag bett Inspektionen för socialförsäkringen att göra en översyn av effekterna av domarna, för att se om regeringen bör lägga något lagförslag. Intentionerna i lagen är ju att den ska bidra till självständighet, oberoende och ett värdigt liv, säger Åsa Regnér.

– Om översynen visar att barn eller andra personer med stora behov verkligen kommer i kläm och blir utan assistans, då kanske vi behöver reglera någonting. Om lagstiftningen behöver förändras då kommer vi att titta på det.

Vilka risker ser du med att minska assistanstimmarna?

– Det som står i regleringsbrevet till Försäkringskassan är att man ska bryta ökningen av timmarna – inte att man ska minska timmarna för alla. De som har rätt till hjälp enligt lagstiftningen ska få det. Det vi är ute efter är att man ska använda timmarna till det som de var avsedda för, säger Åsa Regnér.

Under de senaste tio åren har kostnaderna för assistansersättningen ökat från 14 till 30 miljarder kronor, medan antalet brukare bara ökat från 14 000 till 16 000. Det innebär att antalet timmar per brukare ökat kraftigt i genomsnitt.

Ökade kostnader

Enligt ett uttalande i maj från Åsa Regnér är ett viktigt skäl till att utredningen tillsattes, att komma till rätta med de brister som finns i dag.

Det handlar om de kraftigt stigande kostnaderna för personlig assistans. Och direktiven är tydliga - att ytterligare besparingar behöver göras inom assistansersättningen.

– Vi vet genom rapporter och utredningar att det finns starka incitament från assistansanordnare att öka antalet timmar och att man använder en del av den här tiden och schablonen till annat än just assistanstimmar.

– Försäkringskassan uppskattar att tio procent av assistansersättningen går till annat än assistans, som reklam, sponsring, jurister och vinster. Så det är mycket pengar. Så det är mycket pengar. Jag tycker att de assistansberättigade har rätt till de här timmarna, säger Åsa Regnér.

Vad vill ni åstadkomma mer än att spara?

– Jag vill veta om det är något vi behöver ändra i lagstiftningen, så att inte personer drabbas som borde få personlig assistans.

Kommer lagens intentioner att gälla även i framtiden – att funktionshindrade ska kunna leva ett självständigt, oberoende och värdigt liv?

– Lagens intentioner ska absolut vara kvar. Jag vill att man ska bedöma de här fallen på ett rättssäkert sätt och utifrån lagens intentioner. Jag vill att vi säkerställer att assistansersättningen verkligen går till de som behöver den.

Enligt regeringens direktiv ska Försäkringskassan "motverka överutnyttjande" av assistansersättningen – något som Bengt Westerberg ifrågasätter förekommer.

– Det handlar inte om assistansberättigade personer utan om anordnarna, det vill säga assistansbolagen. Är det rimligt att man använder så mycket medel till reklam och sponsring? Jag tycker inte att skattebetalarna ska stå för det, utan att medlen ska användas till assistanstimmar, säger Åsa Regnér.

– Bengt Westerberg säger att vi inte har belägg för att det förekommer överutnyttjande, men det har vi. Och Westerbergs egen rapport är betald av Vårdföretagarna och dem som kritiseras, säger ministern.