Femåring växte upp i fångläger: ”Kan ha bevittnat mord och våldsbrott”

Uppdaterad 2022-07-06 | Publicerad 2022-07-05

Den lilla pojken föddes mitt i brinnande krig.

Hans uppväxt i ett fångläger i Syrien kantades av våld, död och svält.

Nu är femåringen ett av 41 barn som sedan 2019 fått återvända till Sverige.

Barnen på bilden är inte några av de som återges i artikeln.

Hon var bara 20 år när hon 2015 åkte från Stockholm till Syrien för att ansluta sig till IS.

Själv menar kvinnan vi kallar Amina att hon i det närmaste kidnappades in i terrorsekten. Planen var egentligen att studera till läkare i Mosul, men väl framme säger hon att hon blev satt på ett kvinnohus.

Amina gick med på att gifta sig med en man som två år senare blev hennes sons pappa. Efter en tid hamnade hon och sonen i ett av landets ökända fångläger, Al Roj-lägret, där de bott fram tills i maj i år.

Att fly var förenat med livsfara och Amina hävdar att hon gjorde sitt bästa för att ge sonen kunskap om människors lika värde trots den extremistiska miljö de befann sig i.

Tros sympatisera med IS

Men svenska myndigheter tror att Amina, som idag är 27 år gammal, frivilligt anslöt sig till IS och hon misstänks och utreds just nu för grov brottslighet utförd i Syrien.

Annat som talar för att hon inte hållits kvar i landet mot sin vilja är bland annat att hon inte frivilligt återvänt till Sverige utan lämnade landet först när Syrien utvisade henne och sonen. Och när sonen år 2020 fick en möjlighet att på ett säkert sätt utvisas till Sverige på egen hand tackade Amina nej.

Enligt SÄPO bedöms risken som påtaglig att Amina fortfarande sympatiserar med IS och gruppens extrema värderingar och att hon planerar att ta med sonen tillbaka till dem.

Sonen, som idag är fem år gammal, omhändertogs av sociala myndigheter direkt då han och hans mamma landade på Arlanda den 10 maj, något som skett för samtliga av de barn som kommit från fånglägren.

Bild från Al-Hol-lägret.

Kan ha bevittnat mord

Den 28 juni beslutade förvaltningsrätten i Stockholm att han ska fortsätta vårdas enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. I förvaltningsrättens handlingar framgår det att pojken uppvisar tydliga trauman efter det han varit med om under sin korta uppväxt.

I fånglägret ska han inte ha fått tillräckligt med mat eller vård. Man tror att han kan ha bevittnat våldsbrott, till och med mord.

Förvaltningsrätten konstaterar att det är tydligt att Amina älskar sitt barn men att hon på flera sätt brustit i omsorgen kring sonen. Framför allt då hon inte tog chansen att låta sonen lämna fånglägret 2020.

Amina och hennes son är inte unika.

Sedan 2019 har de svenska kvinnorna som levt i IS-läger i Syrien börjat återvända till Sverige tillsammans med sina barn.

Totalt har 41 barn och 18 kvinnor som vistats i läger i nordöstra Syrien kommit till Sverige enligt nya siffror från Utrikesdepartementet som Aftonbladet efterfrågat.

När sonen år 2020 fick en möjlighet att på ett säkert sätt utvisas till Sverige på egen hand tackade Amina nej.

”Tydlig omsorgsbrist”

I samtliga fall har ett team bestående av bland annat Säkerhetspolis och säkerhetstjänst, sociala myndigheter och vårdpersonal, mött upp de återvändande eller utvisade på Arlanda flygplats.

Barnen har sedan omhändertagits enligt LVU.

Ett sådant beslut omprövas med jämna mellanrum men i många av de domar i förvaltningsrätten som Aftonbladet tagit del av framgår det att domstolen ofta anser att vården bör förlängas. Ibland för att barnens trauman är så stora, ibland för att föräldrarna inte inser vilken i vissa fall fasansfull situation barnen befunnit sig i.

– Det har varit intressant att se att domstolarna har sett väldigt allvarligt på när föräldrar har antingen tagit med barn till en krigszon eller valt att skaffa och ha barn kvar där. Man har sett det som en tydlig omsorgsbrist, säger Jenny Sonesson, pressansvarig på Center för våldsbejakande mot extremism (CVE), ett center som är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå), har en koordinerande funktion när det gäller mottagande av dessa kvinnor och barn.

I flera av domarna från förvaltningsrätten som Aftonbladet tittat på framgår hur många av barnen växt upp i ren misär och terror.

Själv menar kvinnan vi kallar Amina att hon i det närmaste kidnappades in i terrorsekten.

”Slakta och hugga”

I en nyligen avkunnad dom gällande en svensk mamma som anslöt till IS 2015 och som 2018 hamnade i fånglägret Camp Roj med sina barn, konstateras att hennes treårig flicka visar tecken på kronisk undernäring. I det jourhem där flickan och hennes bror senare hamnade talade de båda mycket om att ”slakta” och ”hugga” människor.

I en dom från Förvaltningsrätten i Göteborg ifjol framgår det hur en svensk kvinna bodde tillsammans i ett av fånglägren med sina tre barn. Ett av dem avled på grund av bristande sjukvård. De två överlevande barnen, 7 och 8 år, är nu tillbaka i Sverige men bär spår av djupa trauman.

CVE:s chef Jonas Trolle har deltagit i en svensk UD-delegation som har besökt fånglägren och sett den erbarmliga miljö som många där lever i.

På CVE tycker man det är viktigt att betona att de svenska kvinnorna och barnen inte utgör en homogen grupp som går att klumpa ihop, vare sig när det gäller bakgrund eller mående.

– Barnens villkor i lägren kan ha sett olika ut beroende på mängd faktorer, till exempel moderns omsorgsförmåga, näringsbrist eller om man har drabbats av sjukdomar eller trauma. Därför är det väldigt viktigt att socialtjänsten utreder barnens situation individuellt för att kunna utröna deras behov, säger Jenny Sonesson.

”Olika samhällsgrupper”

Även de återvändande kvinnorna skiljer sig åt. Synonymt för majoriteten av dem enligt domar som Aftonbladet granskat är att de väl tillbaka i Sverige hävdar att de inte frivilligt anslutit till IS utan snarare lurats eller tvingats dit. De menar även att de inte sympatiserar med terrorsekten idag.

Precis som barnen är de så kallade IS-kvinnornas situation och radikalisering individuell.

– Kvinnorna kommer från olika bakgrunder och har olika utbildningsnivå. Precis som för barnen kan deras mående variera beroende på olika omständigheter. Därför erbjuder socialtjänsten insatser även till de vuxna. Berörda socialtjänster erbjuds i sin tur handledning och utbildning av CVE:s mobila stödteam, säger Jenny Sonesson.

Enligt UD:s uppgifter finns det i Roj-lägret nu kvar 3 kvinnor och 5 barn med förmodad koppling till Sverige. De har fått erbjudande om konsulärt stöd med fokus på barnen men har avböjt detta.
Det finns i nuläget inte några bekräftade uppgifter om kvinnor och barn i Al Hol-lägret med koppling till Sverige.