Platsbrist på fängelserna hotar säkerheten

helskärm

Svenska fängelser och häkten och fyllda är till brädden. Platsbristen är så allvarlig att Kriminalvården går upp i stabsläge.

Myndigheten har brottats med ett stort inflöde av intagna under en längre tid, men nu har situationen blivit så allvarlig att akuta åtgärder krävs. Beläggningen är mycket hög. Och prognosen framåt ser inte ljusare ut enligt Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren:

– När vi tittar på siffrorna över intagna i fängelser framåt ser vi en nio-, tioprocentig ökning under det kommande året. Det rör sig om runt 400 personer.

De senaste åren har Kriminalvården svarat på den ökade belastningen genom att upprätta 1 000 nya platser. Man har även tvingats till dubbelbeläggning: där varje intagen i vanliga fall har ett eget rum har allt fler nu fått dela rum med våningssängar, vilket medfört extra utmaningar under coronapandemin.

Nya fängelser

Men det krävs mer – i och med det så kallade stabsläget planerar Kriminalvården för ytterligare 2 000 nya platser. Det handlar om att få fram enklare byggnader och moduler och eventuellt även hyra arrestplatser för att konvertera dem till häkten, enligt Martin Holmgren.

– Vi tar beslutet att gå upp i stabsläge för att få en starkare, snabbare framdrift av platser av flera skäl. Dels för att över huvud taget få plats med de frihetsberövade, dels för att klara vårt grunduppdrag som är att verka för att de intagna inte begår brott när de kommer ut, säger han.

Det pågår även processer för att bygga helt nya fängelser, en i Trelleborgs kommun och en i östra Sverige.

Ökade säkerhetsrisker

Beläggningen i anstalterna är för närvarande över 100 procent och i häktena strax under 100 procent. Det drabbar personalen – med ökad trängsel kommer ökade säkerhetsrisker, säger Martin Holmgren.

– För personalen innebär det större påfrestningar när det är tätare mellan de intagna. Personalen behöver vara mer på tårna, vara mer noggrann med de risker som kan uppstå i och med trängseln.

I den budgetproposition som presenterades på måndagen föreslog regeringen att Kriminalvården får drygt en miljard kronor mer i anslag fram till år 2023. Därmed har regeringen tillmötesgått det budgetunderlag som Kriminalvården lämnade i mars, enligt Holmgren.

– Det här handlar inte om pengabrist. När det gäller budgeten så välkomnar vi regeringens besked om ökade anslag.

Fler buras in

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT att det inte är en nyhet att svenska anstalter och häkten är fullbelagda.

– Vi har länge haft en period med 100 procents beläggning. Det beror på att polisen gör ett gott jobb och burar in fler, säger han.

Damberg framhåller att regeringen gör mycket för att hjälpa Kriminalvården att hantera situationen.

– Det regeringen kan göra är att ha en offensiv plan för att bygga ut. Vi tillför väldigt mycket resurser till Kriminalvården och det har vi gjort länge.

Liberalerna och Moderaterna kallar nu Kriminalvårdens chef till riksdagens justitieutskott med anledning av det pressade läget. "Vi måste överväga akuta insatser som att hyra platser utomlands eller tillfälliga enheter som gamla förläggningar", skriver Johan Pehrson, L:s rättspolitiske talesperson, i ett pressmeddelande.

Johan Forssell, Pehrsons moderate kollega, vill enligt ett pressmeddelande ställa följande frågor till Martin Holmgren: "Vilken planering har myndigheten för att kunna ta emot fler interner framöver? Behövs det ökade anslag utöver vad myndigheten har fått besked om för att möta problemen?”