Pandemins spår: Ensamheten är större

Aftonbladet demoskop: Varannan ung person känner sig mer ensam

Fanny Westling

Sömnlösa nätter, apati och rastlöshet.

Ensamheten har ökat sedan pandemins start, och bland de värst drabbade är unga mellan 16–30 år.

– De psykiska hälsokonsekvenserna av isolering blir många nästan lika snabbt smittade av som det här jäkla virusets inkubationstid, säger psykologen Anna Bennich.

4 av 10 känner sig mer ensamma under pandemin än tidigare. Det visar en undersökning som Aftonbladet har gjort tillsammans med Demoskop.

Bland de värst drabbade är unga vuxna mellan 16–30 år, där varannan person känner sig mer ensam nu.

– De psykiska hälsokonsekvenserna av isolering blir många nästan lika snabbt smittade av som det här jäkla virusets inkubationstid, säger psykologen Anna Bennich.

Hon har skrivit en bok som handlar just om hur ensamhet påverkar oss, på lång och kort sikt. Några konsekvenser kan vara apati, nedstämdhet, svårt att sova, rastlöshet eller oro. Dessutom kan det bli svårare att faktiskt jobba eller studera.

– För att kunna koncentrera oss behöver vi känna en viss trygghett och ha energi. När vi känner oss energilösa så minskar ota vår kognitiva förmåga. Vi blir helt enkelt hängigare versioner av oss själva.

Ensamhushåll drabbade

Hårt drabbade är också de som bor i ensamhushåll. Varannan person som bor ensam känner sig mer ensamma nu, och 3 av 4 av dem upplever det som ett stort problem.

Matilda Berggren, som är programledare för ”Singelrådet”, tycker tillståndet att bo själv under pandemin liknar att vara i en depression.

– Hon har helt rätt i det. När vi är deprimerade beter vi oss precis såhär, vi drar oss undan, vi bokar av saker, vi orkar ingenting och går runt hemma. Nu är vi intvingade i just det tillståndet, och därför blir det så viktigt att se hur
vi kan bete oss antidepressivt, säger Anna Bennich.

Den viktigaste komponenten när man behandlar en depression är just beteendeaktivering, att utmana sig själv att gå ut och till exempel träffa folk.

– Det blir ju en större utmaning då man inte kan gå till gymmet eller träffa kompisar. Det är svårt att aktivera sig med två meters avstånd och spritade händer - klart man blir trött på det här!

”Det kommer bli sommar igen”

Så, vad ska man göra då om man känner ensamhet? Anna Bennich menar att det finns två vågskålar i ekvationen. Det första är att faktiskt se vad man kan göra, trots restriktioner.

– Ta en promenad med en granne, ät en middag med vänner över videosamtal. Inte bara spontanchatta, utan boka in någonting.

– Det måste inte bli som förut för att du ska må bättre. Det måste kanske bli ungefär som förut för att du ska må helt bra igen, men med några små saker kan man se till att få det lite bättre.

I den andra vågskålen ligger acceptans. Anna tycker man ska tillåta sig själv att vara lite ledsen, utan att fastna i ältandet.

– Man kan tänka ut vad man skulle säga till sin kompis som hade varit ledsen och känt sig ensam, och säga det till sig själv i stället. Hur kan man trösta sig själv? Kan det vara att läsa en kurs på nätet? Se en bra film, ät choklad eller ta ett bad?

För den som är ledsen kan det vara svårt att se framåt. Men Anna Bennich tycker att man ska försöka påminna sigsjälv om att vi inte alltid kommer leva i en pandemi, även om det känns så nu.

– Någon gång blir det sommar igen. Vi kommer kunna bada igen, gå barfota och få lite sol i ansiktet. Då kommer det kännas bättre.

Siffror från undersökningen

• 42% uppger att de känner sig mer/mycket mer ensamma nu, än innan pandemin.
  Åldersgruppen 16-30 år står ut, då det är det 50% som uppger att de känner sig mer/mycket mer ensamma.
• 66% av de som känner sig mer ensamma pandemin tycker att det är ett problem/mycket stort problem.
  
  24% av de som känner sig mer ensamma tycker det är oproblematiskt, och 13% tycker om ensamheten.
• Av de som bor själv (alla åldrar) är det 55% som uppger att de känner sig mer/mycket mer ensamma nu. 74% av dem tycker ensamheten är ett stort/mycket stort problem.