Klimatforskare: Mycket att lära av pandemin

Av: TT

Publicerad:
Trots Parisavtalet sker fortsatta investeringar i exempelvis kolkraft. Arkivbild.
Foto: Alexander F. Yuan/TT
Trots Parisavtalet sker fortsatta investeringar i exempelvis kolkraft. Arkivbild.

NYHETER

Över hela världen har många samhällen lyckats ställa om för att möta hotet från coronapandemin. Det är en av de saker som forskare pekar på i en ny rapport som listar de tio viktigaste insikterna inom klimatvetenskapen under 2020.

– När det gäller viruset talar man om problemet, vad man måste göra och man undviker dubbla budskap, säger klimatanalytikern Erik Pihl.

På uppdrag av FN:s klimatkonvention UNFCCC har en internationell forskargrupp sammanfattat de tio viktigaste insikterna med koppling till klimatfrågan under 2020. Ett av budskapen är att hanteringen av coronapandemin kan ge viktiga lärdomar.

– Under den här tragiska pandemin ser vi hur man hjälps åt internationellt och inom länderna. Stater går in med kraftfulla åtgärder för att möta hotet, man stänger ner inrättningar, folk jobbar hemifrån och man påminns hela tiden om vad det handlar om. Saker som var otänkbara för ett år sedan är självklara i dag, säger Erik Pihl, klimatanalytiker vid forskningsinstitutet Future Earth, som har lett arbetet med den nya rapporten.

Klimatskadliga investeringar

Han tillägger att jämfört med pandemin förväntas klimatförändringarna ge betydligt mer långtgående konsekvenser, som kan rasera hela fundamentet för vår ekonomi och välfärd.

– Trots det tar vi inte den frågan på samma allvar. Vi stänger ingenting och det kryllar av motsägelsefulla budskap. Man fortsätter att investera i klimatskadliga verksamheter och tidningarna är fulla av bilannonser. När det gäller viruset skulle ingen komma på tanken att annonsera för något som sprider smittan ytterligare, säger Erik Pihl.

Rapporten spänner över många forskningsområden. En av de viktigaste punkterna som Erik Pihl vill lyfta fram är en sammanställning av forskningsläget kring vilken roll skogar och andra ekosystem på land spelar för att dämpa klimatförändringarna.

– En tredjedel av all koldioxid som vi släpper ut tas omhand av dessa ekosystem. Men avskogningen i tropiska områden försvagar den effekten och gör oss ännu mer beroende av de boreala skogarna här på norra halvklotet, till exempel i Sverige, säger Erik Pihl.

Skogsbränder ger utsläpp

Sedan 1960 har de landbaserade ekosystemens förmåga att ta hand om koldioxid nästan fördubblats. Det beror på ett fenomen som brukar kallas för koldioxidgödning, som leder till ökad grönska. Men på senare tid syns tecken på att upptaget avtar trots koldioxidgödningen. Det beror främst på mänsklig avskogning, samt på att växtligheten begränsas av brist på vatten och näringsämnen, förklarar Erik Pihl.

– En annan sak som är viktig när man talar om skogarnas funktion är de omfattande skogsbränderna, som spelar en allt större roll i takt med att klimatet förändras. Under förra året ledde de stora bränderna i bland annat Sibirien och Australien till att ungefär 900 miljoner ton koldioxid släpptes ut, säger Erik Pihl.

"Både bra och dåliga nyheter"

Rapporten innehåller också en sammanställning av de senaste och mest detaljerade studierna om i vilken utsträckning koldioxidökningen i atmosfären påverkar jordens uppvärmning. Det kallas för klimatkänslighet, och har länge varit en besvärlig fråga att reda ut inom forskningnen. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att en fördubbling av koldioxidhalten jämfört med förindustriell nivå beräknas leda till en genomsnittlig global uppvärmning på 1,5–4,5 grader Celsius. Men en genomgång av den senaste forskningen visar att den nedre gränsen sannolikt är högre. Klimatkänsligheten betraktas nu som 2,3–4,5 grader, enligt rapportförfattarna.

– Det fanns även farhågor om att den övre gränsen skulle vara högre, men det kunde vi utesluta. Så det är både bra och dåliga nyheter. Men slutsatsen blir att vi inte längre kan hoppas på scenarier där vi klarar oss med ganska små minskningar av utsläppen. Det krävs drastiska åtgärder, säger Erik Pihl.

Publicerad: