Tysk läkare: Det får aldrig bli som i Sverige

Den andra covid-19-vågen rullar in över Tyskland. På sjukhuset Helios-Klinikum i München har man dragit lärdomar av i våras, då ett coronautbrott tvingade det att stänga.

Målet? Att Tyskland aldrig ska hamna i det läge som Sverige stod inför i april.

Mötesrummet är kalt och de fyra stolarna placerade på varsin sida om bordet med flera meters avstånd. På bordet finns handsprit. Dörren ut mot takterrassen står på vid gavel.

Tyskar är oerhört förtjusta i att vädra även i vanliga fall. Nu hoppas man att det även ska bidra till minskad smittspridning.

I våras tvingades hela sjukhuset Helios-Klinikum i utkanten av München bomma igen, sedan coronasmitta upptäckts utanför de isolerade avdelningarna. Under fyra dagar släpptes inga nya patienter in, och inga skrevs ut.

Sedan dess har striktare hygienregler än någonsin införts, och i dag används sjukhuset som paradexempel av tyska smittskyddsmyndigheten Robert-Koch-institutet (RKI), enligt ledningen.

– Alla patienter screenas, och det råder strikta besöksregler. Även alla besökare screenas för möjliga förkylningssymptom och registreras, så att man kan smittspåra vid behov. Det är en lång lista av säkerhetsåtgärder som har införts, säger Klaus Martin, läkare och chef för intensivvårdskliniken, till TT:s utsände.

Smittskyddschef varnar

Tyskland har jämfört med många andra länder klarat sig lindrigt genom pandemin, men de senaste veckorna har smittspridningen ökat kraftigt. För en och en halv vecka sedan varnade RKI-chefen Lothar Wieler för att situationen snart kan spåra ur, med 10 000 nya fall om dagen och okontrollerad spridning.

Särskilt Berlin och Frankfurt har varit utsatta, men även i München har antalet nya bekräftade fall passerat 50 fall per 100 000 invånare de senaste sju dagarna, och miljonstaden har därmed klassats som ett riskområde.

Hur illa det än blir får Tyskland aldrig hamna i samma läge som Sverige stod inför i våras, med hårda prioriteringar för vem som ska få intensivvård med utgångspunkt i ålder och bakomliggande sjukdomar. Det säger kärlkirurgen Reza Ghotbi, som är chefsläkare för hela sjukhuset.

– Här hade vi inte den typen av överväganden som i Sverige, att 60–70-åringar med bakomliggande sjukdomar kanske inte skulle få intensivvård. Lyckligtvis infördes de aldrig. Men där var vi inte alls, inte ens när det var som värst. Det handlar inte bara om medicin, utan det är olika filosofier. Och där är jag tacksam att vi har valt den väg vi har valt.

Kritiserades hårt

Ghotbi syftar bland annat på de beslutsstöd som togs fram i våras, som bygger på Socialstyrelsens principer för prioritering i intensivvården under "extraordinära förhållanden". Ett dokument från Karolinska universitetssjukhuset fick bred spridning efter en publicering i Dagens Nyheter i april och kritiserades på sina håll hårt, medan andra ansåg att det bara var en nedskriven sammanfattning av hur intensivvården redan fungerar.

Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga sade i en intervju med Dagens Nyheter att de prioriteringar som då gjordes inte avvek från det normala. Här kan nämnas att Sverige i våras hade färre än 5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, en bråkdel av det tyska antalet, som överstiger 30, enligt en OECD-rapport publicerad i år. Tyskland har därmed det förhållandevis högsta antalet av de 37 medlemsländerna, vilket ger en annan stadga åt systemet.

– Att bekämpa en pandemi handlar om att plana ut kurvan, så att vi slipper prioritera. Men om vi ändå hamnar där så ska vi inte låta dem som är mest utsatta dö. 60-åringar med diabetes och högt blodtryck ska också behandlas. Det är det väsentliga, säger Reza Ghotbi, med illa dolt missnöje med hållningen från beslutsfattare i den svenska sjukvården.

I förra veckan passerade Tyskland vårens nivåer vad gäller nya fall under ett dygn, med nya högstanoteringar flera dagar i rad, även om siffrorna ännu är betydligt lägre än exempelvis grannlandet Frankrikes.

Bättre rustad

Tack vare nya, striktare hygienregler – och mer kunskap om sjukdomen – är den tyska vården ändå bättre rustad än i våras, tror Klaus Martin.

– Vi hade att göra med en i princip okänd sjukdom, där ingen kunde förutse hur många patienter som skulle bli svårt sjuka, eller hur svåra sjukdomsförloppen skulle bli. Varje vecka kom nya rön, det var vilda spekulationer i alla riktningar. Rent medicinskt är vi bättre förberedda nu, på den andra vågen, säger Martin.

TT: Vad har ni dragit för lärdomar för att undvika att viruset återigen sprids okontrollerat på sjukhuset?

– Vi har med tiden lärt oss att munskydd har en tydlig effekt. Handdesinfektion, skyddskläder ... Vi vet att viruset sprids även via slemhinnor, som ögon, och arbetar därför med skyddsmasker. Och så håller vi avstånd, säger han.

TT: Tyskland har en väldigt utbyggd sjukhusvård, med många sängar. Kan det trots det bli platsbrist?

– Om vi får ett läge där spridningen blir helt okontrollerad, med en exponentiell ökning av svårt sjuka patienter, då är i princip allt möjligt att föreställa sig. Men det är ändå så att Tyskland är väldigt bra rustat vad gäller intensivvårdskapacitet, så den kritiska gränsen är väsentligt högre här än i många andra länder.