Kritik mot bristande samerättigheter i Sverige

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Christine Olsson/TT
Sverige får på nytt internationell kritik för hur rättigheterna för det samiska folket efterlevs. Arkivbild.

Sverige får på nytt internationell kritik för hur rättigheterna för det samiska folket efterlevs.

Frågan var en av de mest framträdande när Sverige för tredje gången granskades inom ramen för FN:s Universal periodic review (UPR).

Sverige borde gå längre i sina ansträngningar för att stärka det samiska språket, man bör öka skyddet för samernas rätt till land och naturresurser som de traditionellt har brukat, och samernas inflytande i olika beslutsprocesser som rör dem ska stärkas. Det var några av de rekommendationer som de granskande staterna riktade mot Sverige i samband med FN:s UPR-granskning i Genève.

– I grunden handlar det om att Sverige har en lagstiftning som inte lever upp till den internationella urfolksrätten, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Civil Rights Defenders var en av många organisationer som skickade in en så kallad skuggrapport inför granskningen, där de gav sin bild av vad som behövde förbättras vad gäller mänskliga rättigheter i Sverige. Situationen för det samiska folket utgör ett av de mest allvarliga problemen, stod det i rapporten.

– Absolut är det på det sättet. Det handlar inte bara om att lagstiftningen kränker internationell rätt, utan också att det får sådana allvarliga konsekvenser för samer, säger John Stauffer.

Konsultationsordning

Mycket av det som lyftes i rapporten återkom i ländernas rekommendationer till Sverige, bland annat att samerna har för lågt inflytande i beslutsprocesser kring frågor som rör dem. Regeringen har dock sagt att de ska införa en konsultationsordning som syftar till att stärka samernas inflytande vad gäller markfrågor.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det lever inte heller upp till den internationella standarden, säger Stauffer.

Likt tidigare rekommenderar en rad länder, däribland Norge och Danmark, att Sverige ratificerar FN-konventionen ILO 169. Konventionen från 1989 betonar landrättigheter för urfolk och har ratificerats av nästan alla länder med urfolk – men inte av Sverige.

– Sverige säger numera att man arbetar i riktning mot ratificering. Men när jag träffar regeringsrepresentanter och olika departement och frågar vad som görs konkret så är det inte mycket som presenteras, säger John Stauffer.

Bättre på bortaplan

En återkommande kritik är hur Sveriges internationella arbete i dessa frågor skiljer sig mot det nationella.

– Generellt är Sverige en förkämpe för mänskliga rättigheter utomlands, inte minst när det gäller urfolk. Men utrikespolitiken skiljer sig helt från nationell politik i samma frågor. Och det är ju väldigt, väldigt märkligt.

– Men det är klart att det har konsekvenser att tillerkänna ett urfolks rättigheter. Det behöver vi hantera på hemmaplan, men inte när vi arbetar i andra länder, säger John Stauffer.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) har avböjt att kommentera rådets rekommendationer i väntan på att de bereds inom regeringskansliet.

Sverige har tidigare fått kritik från bland annat FN:s rasdiskrimineringskommitté för bristande samiska rättigheter.

LÄS VIDARE

Publicerad: