Expert: Ilska över jihadistiskt våld bakom kupp

Simon Uggla/TT

Publicerad 2022-01-24

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.

Burkina Fasos president har försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom militären.

Men draget tycks ha fått motsatt effekt, säger Västafrikaexperten Jesper Bjarnesen.

Soldater som deltar i upproret, utanför en militäranläggning i Ouagadougou under måndagen. Bilden är tagen från ett filmklipp. Arkivbild.

En militärjunta har av mycket att döma tagit makten i Burkina Faso. I ett uttalande i burkinsk tv på måndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stängt landets gränser.

Enligt Jesper Bjarnesen, forskare med fokus på Västafrika vid Nordiska Afrikainstitutet, följer kuppen på en längre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar. Så sent som i november dödades 49 militärpoliser i en attack.

– Det har länge funnits en frustration, både hos befolkningen och inom de olika delarna av landets säkerhetsstyrkor. Militärjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av — ta kontrollen över de norra delarna av landet, säger Jesper Bjarnesen.

Motsatt effekt

President Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom säkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fått motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militärer misstänkta för att ha planerat en kupp.

– Börjar man flytta runt på militäreliten så är det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken på att det här skulle kunna hända, egentligen ända sedan november.

TT: Vad kan vi förvänta oss de närmsta dagarna?

– Civilbefolkningen har önskat en förändring under en längre tid. Jag tror därför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det här kan leda till en positiv förändring i kampen mot den gemensamma fienden som är islamisterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte är folket som har önskat ett militärt ingripande.

Jesper Bjarnesen är antropolog och forskare vid Nordiska Afrikainstitute med fokus på migration och mobilitet genom krigstid och fred i Västafrika.

Ovisst läge

Burkina Faso har en lång historia av militärkupper och ledare med nära kopplingar till militären. Men efter en folklig resning 2014 som tvingade bort den dåvarande presidenten Blaise Compaoré har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, säger Jesper Bjarnesen.

TT: Vad tror du att det här innebär för demokratiseringen?

– Det här kan gå åt flera håll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste årens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhället väldigt aktivt kommer att sätta press på juntan och kräva att de jobbar mot en civil övergångsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera års militärstyre.

Människor i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou firade på måndagen beskedet att en militärjunta tagit kontroll över landet.