Bortslängd fimp kan ge böter

helskärm

Den som slänger kolapapper, fimpar eller tuggummi på trottoaren kan i framtiden få böter.

Åklagarmyndigheten gör tummen upp för förslaget.

Miljödepartementets utredare har tagit fram en rad förslag för att minska nedskräpning med engångsartiklar av plast. Ett av dem är att även ringa nedskräpning ska straffas med böter, till exempel att kasta ett tuggummi eller en fimp.

Det är i dag visserligen förbjudet att slänga fimpar, bussbiljetter eller tuggummi utomhus, men det ger inget straff. Förslaget har nu varit ute på remiss och Åklagarmyndigheten gör tummen upp.

– Jag är beredd att göra det som krävs för att vi ska få en ren miljö, säger klimat- och miljöminister Per Bolund (MP).

– Jag tror att det är ganska självklart för människor att vi måste ta ett miljöansvar som medborgare, och att den som inte gör det också får ta konsekvenserna.

En miljard fimpar

Åklagarmyndigheten påpekar att det visserligen finns principiella invändningar mot att kriminalisera en sådan bagatellartad förseelse, som oftast begås av oaktsamhet. Men att minska den sammanlagda nedskräpningen måste ändå anses vara av sådant väsentligt intresse att det finns tillräckliga skäl att straffbelägga ringa nedskräpning, anser myndigheten.

Enligt Miljödepartementets utredning är cigarettfimpar den engångsplastprodukt som allra mest leder till nedskräpning. Håll Sverige Rents skräprapport 2020 visar att det slängs omkring en miljard fimpar på svenska gator och torg varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast. Naturvårdsverket utförde under en junivecka 2020 en skräpmätning som visade att 62 procent av allt skräp är fimpar. Under den vecka som skräpmätningen pågick hittades cirka 21 miljoner fimpar.

Utredaren pekar också på problem med tuggummi. Tuggummi är tillverkat av syntetiskt gummi, latex eller vax samt elastomerer och innehåller således plast, står det i rapporten.

Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att brytas ner, enligt utredningen. Tuggummi är också svårt och kostsamt att städa bort.

Föreslår böter

Åklagarmyndigheten föreslår att ringa nedskräpning lämpligast bestraffas med en ordningsbot.

Sedan 2011 kan man få en ordningsbot på 800 kronor för så kallad nedskräpningsförseelse. Exempel på nedskräpningsförseelser är små mängder bortslängda snabbmatsförpackningar, glas och plastflaskor, olika typer av dryckesbehållare eller engångsgrillar.

Polismyndigheten konstaterar i sitt remissvar att det blir en ökad arbetsmängd om även ringa nedskräpning görs straffbart. Men polisen har ingen invändning mot förslaget.

Frågan är dock hur stor risken är att bli bötfälld. Under 2020 bötfälldes endast 87 personer för nedskräpning, enligt Håll Sverige Rent.

Utredningens förslag innebär att ringa nedskräpning ska bli straffbart från 1 januari 2022.

Fler flergångsartiklar

Miljödepartementet håller nu på att gå igenom remissvaren. Per Bolund vill inte lyfta fram ett enskilt förslag som särskilt viktigt, utan ser de olika förslagen som en helhet.

– Det är viktigt att titta på hur vi kan ersätta plastmaterial med andra material, men också att till exempel använda flergångsmaterial i stället för engångsförpackningar och engångsartiklar. Det kan vara ett bra sätt att minska produktionen av plast, säger han.

För att minska nedskräpningen föreslår utredningen även att producenter av engångsplastprodukter ska betala en nedskräpningsavgift. Pengarna som avgiften beräknas ge, cirka 800 miljoner om året, ska täcka kommunernas kostnader för att städa upp och behandla avfallet från de produkter som skräpat ned.

Ett annat förslag är att den som säljer dryck och mat i engångsförpackningar ska erbjuda en möjlighet att få en återanvändbar mugg eller matlåda.

–