Totala låsningar mellan rika och fattiga länder: ”Gör inte kriget i Ukraina till en ursäkt”

Publicerad 2022-11-18

Avtalsutkastet som blev klart på torsdagen under klimatmötet COP27 i Egypten föranleddes av ”totala låsningar” mellan rika och fattiga länder.

Bland annat diskuterades frågan om den rika världens klimatskuld och Kinas ovilja att begränsa globala uppvärmningen till 1,5 grader.

”Gör inte kriget i Ukraina till en ursäkt”, sa önationen Palaus president Surangel Whipps Jr.

Mötet befarades dra ut på tiden, men det ovanligt långa utkastet på 20 sidor blev till slut klart.

I det utkast till slutavtal som presenterades på torsdagen hänvisas till flera mål som formulerades redan under förra årets klimatmöte i Glasgow. Bland annat målet om utfasning av viss kolkraft och vissa fossila subventioner.

Det var ”totala låsningar” mellan fattiga och rika länder i samband med klimatmötet COP27 i Egypten.

Däremot finns inga direkta referenser till gas eller olja och inte heller manar det till nedfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen, vilket enligt kritiker beskrivs som ett misslyckande, rapporterar TT.

Det står inte heller något om en ny fond som ska kompensera de mest utsatta länderna för klimatrelaterade skador och förluster, vilket enligt TT beskrivs som en känslig fråga.

Den rika världens skuld till de fattigaste länderna hamnade således i fokus under det två veckor långa mötet och splittrade deltagarna helt.

Inte möjligt att nå överenskommelse

Under mötet hamnade rika och fattiga länder i ”totala låsningar” i frågan om hur mycket pengar de rika länderna ska betala för att ha orsakat klimatkrisen.

USA är ett av de länder som länge motsatt sig den idén av rädsla för att hållas ekonomisk ansvariga för de koldioxidutsläpp de pumpat ut i atmosfären under årtionden, rapporterar AP.

Andra rika länder var mjukare i framtoningen och medgav att någon form av betalning kommer behöva göras, frågan är bara vad.

Enligt SVT:s reporter på plats ska representanter från rika länder under mötet även ha börjat ställa motkrav på de fattigaste länderna om att de exempelvis är drabbade av korruption.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock medgav att en överenskommelse i frågan kanske inte kommer att kunna nås under mötet i Egypten.

Surangel Whipps Jr, president i Palau, sa under mötet att klimatkrisen äter upp öns kustlinjer och uppmanade de andra deltagarna på mötet att inte ”hålla dem gisslan för fossila bränslen”

Önationer reagerade kraftigt

Under mötet sa Kina att de inte vill att det i slutdokumentet uttryckligen ska stå att smärtgränsen ligger på 1,5 graders uppvärmning, vilket fick önationer i Stilla havet som också medverkade på mötet att reagera.

Bland annat beskrev östaten Palaus premiärminister Surangel Whipps Jr att klimatkrisen äter upp öns kustlinjer och förstör livsnödvändig infrastuktur genom extrema stormar.

– Vi ska inte längre hållas gisslan för fossila bränslen. Gör inte kriget i Ukraina till en ursäkt för oss att falla tillbaka på våra samhällen i övergången till förnybar energi, sa Surangel Whipps Jr, som även under förra årets möte i Glasgow uttryckte sig starkt:

”Det vore bättre att ni bombade oss, än att vi nu sakta sjunker ner i havet”, sa han då.

I utkastet till slutdokumentet understryks dock vikten av att fortsätta ansträngningarna att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, jämfört med förindustriell tid, och helst 1,5 grader.