Expert: ”Nord Stream-avspärrningarna strider mot internationell rätt”

Publicerad 2022-10-04

Kammaråklagare Mats Ljungqvist har beslutat att spärra av området kring Nord Stream-explosionerna.

Ett beslut som kan sakna rättslig grund – då området ligger på internationellt vatten.

– Det strider mot folkrätten, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt.

Vid lunchtid på måndagen uppgav Kustbevakningen för Aftonbladet att man inte kunde hindra någon från att vara på platsen för Nord Stream-läckorna.

– Det här är internationellt vatten, och innebär att vem som helst egentligen får vara där, det finns inga restriktioner och inga tillstånd krävs, sa pressekreterare Mattias Lindholm då.

Några timmar senare, vid 18.23 på kvällen kom ett motstridigt besked.

Kammaråklagare Mats Ljungqvist som leder utredningen beslutade att området skulle spärras av för att man skulle kunna göra en brottsplatsundersökning, meddelade han på Åklagarmyndighetens hemsida.

Gasläckan fotograferad från Kustbevakningens flygplan den 29 september.

”Som att spärra av i Stilla havet”

Kustbevakningen gjorde under kvällen en uppdatering på sin hemsida där man uppgav att avspärrningen omfattar ett område motsvarande fem nautiska mil, och innebär ett förbud mot att framföra fartyg, ankra, dyka, fiska, framföra undervattensfartkost eller genomföra geofysiska karteringar.

Said Mahmoudi är professor i internationell rätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Men enligt Said Mahmouidi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, har svenska myndigheter få möjligheter att stoppa fartyg från att befinna sig i området, åtminstone utländska sådana.

– Det är lite som att Sverige skulle spärra av ett område mitt i Stilla havet. Om ett annat land har ett lika stort intresse att genomföra en utredning så förstår jag inte hur man ska hindra dem att göra det, säger Said Mahmoudi.

Tvärtom menar folkrättsprofessorn att när gasledningarna väl ligger på plats så övergår ansvaret till respektive företag som äger dem, i detta fall den ryska gasjätten Gazprom, som äger 51 procent av Nord Stream 1 och hela Nord Stream 2.

– Om till exempel Ryssland vill skicka fartyg och börja utreda på plats så undrar man vilka åtgärder Sverige kommer att vidta, blir de polisiära? Vad har de tänkt att göra? På vilket sätt har de jurisdiktion att spärra av området? säger Said Mahmoudi och fortsätter:

– Egentligen är det inte alls svårt, för reglerna är väldigt tydliga när gasledningarna väl är på plats. Ledningarna tillhör ett företag som främst finns i Ryssland, och det är deras intresse som kommer i första hand.

Ryska gasjätten Gazprom äger 51 procent av Nord stream. Bilden är från starten av bygget i april 2010.

Skillnad om miljökatastrof

En omständighet hade kunnat göra att Sveriges befogenheter att agera hade kunnat vara tydligare: Om man befarat att gasläckan kunde orsaka omfattande miljöskador i området.

– I bästa fall skulle det kunna vara ett argument, men då måste i så fall regeringen hävda att det är ett sabotage som orsakar miljökatastrof i den svenska marina miljön, men det har de inte sagt. Om myndigheterna i Sverige har anledning att anse att det kan vara ett miljöproblem så måste de säga det och då kan Sverige ha befogenheter att agera, säger Said Mahmoudi.

Åklagare Mats Ljungqvist vägrar svara på frågor om avspärrningarna och den pågående förundersökningen.

– Det ringer journalister hela tiden. Jag har ingenting att säga, du får läsa det som står på hemsidan, säger han och slänger på luren.

Kartan visar de fyra läckorna på gasledningarna Nord Stream och Nord Stream 2, de ekonomiska zonerna och territorialvatten.