Upp till hipstern att rädda surströmmingen?

Anna Hansson/TT

Uppdaterad 2019-08-13 | Publicerad 2019-08-12

För tio år sedan fruktade arrangören till världens största surströmmingskalas inomhus att traditionen började dö ut. Sedan hände något. Nu hittar allt fler unga dit och trenden har vänt.

– Det är värre tryck än någonsin, säger arrangören Karin Boström Wiklund.

Runt 300 kilo potatis, 30 kilo lök, en pall tunnbröd, 25 kilo messmör och uppemot 300 burkar surströmming. När det vankas surströmmingsskiva i ishallen i Alfta i Ovanåkers kommun i södra Hälsingland snålas det inte. Men så väntas också drygt 1 200 gäster till helgens fullsatta årliga fest, den 42:a i raden, som enligt arrangörerna är världens största surströmmingsskiva inomhus.

– Det är kö till biljetterna. Vi får samtal redan på våren om när de släpps, säger Karin Boström Wiklund, aktiv i Lions som är en av medarrangörerna, till TT.

Men för sisådär en tio år sedan såg arrangörerna en dipp. Besökarna sinade och ett år nådde festen inte upp till 900 personer.

– Vi trodde att det kanske var en generationsväxling eller att surströmmingen hade gjort sitt. Men nu är det värre tryck än någonsin, säger Karin Boström Wiklund och berättar att barnbarn, föräldrar och mor- och farföräldrar nu kommer till kalaset.

– Jag tror det är kombinationen att det är rolig fest och att surströmmingen fått ett uppsving. Om vi skulle ha något annat tema tror jag det skulle falla platt.

"Hipsterfisk"

Surströmming var länge en vardagsfisk som man köpte i tunna och åt under höst och vinterhalvåret, främst i Norrland, men även ned mot Mälardalen och Stockholmsområdet. När surströmmingen började lagras på burk kring sekelskiftet blev den lättare att transportera och sälja i mindre kvantiteter och traditionen med surströmmingsskiva tog fart.

Hur surströmming som produkt fortsätter att utvecklas är en del som kan avgöra framtiden för den – i vissas ögon något udda och äckliga – svenska traditionen, tror etnologen och matforskaren Richard Tellström. Ett visst ansvar ligger också på Sveriges hipstrar.

– Hipstrarna är intresserade av annorlunda mat, fermenterad mat och ursprunglig mat från naturen. Surströmming har allt detta så det borde finnas ett större intresse. Surströmming är hipstermat nummer ett. Det är hipsterfisken, säger Tellström.

– Det som talar för surströmmingen är att det är en regional produkt som är avancerad i smaken och dagens konsumenter är mycket mer avancerade i sina matval än för 30–40 år sedan.

Som ett gott vin

På torsdag är det officiell premiär för den sura fisken som traditionellt äts med lök, tunnbröd och potatis.

För nybörjaren är det ingen bra idé att börja med för stora bitar – eller att krångla till det med för mycket tillbehör eller med nymodigheter som gräddfil, tipsar Tellström.

– Att maskera smak är sällan en bra taktik för att lära sig tycka om något man inte är van vid.

– Ät surströmmingen som den är och reflektera på djupet över den som om det vore ett Amaronevin, säger Richard Tellström.

Följ ämnen i artikeln