Ovilliga kandidater i franskt primärval

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2022-01-29

En halv miljon vänsterväljare i Frankrike kan under helgen sätta betyg på sina presidentkandidater i hopp om en samlad front till presidentvalet i april.

Men den idén är utdömd av kandidaterna redan på förhand.

Helgens ”folkliga primärval” i Frankrike är av det mer udda slaget. De som registrerat sig för att vara med kan i praktiken rösta på alla de sju kandidaterna samtidigt. Å andra sidan spelar det kanske ingen roll – eftersom de tre mest kända egentligen inte vill vara med.

– Det finns bättre saker att ägna sig åt än något obskyrt primärval, 70 dagar innan första valomgången, sade vänsterveteranen Jean-Luc Mélenchon på ett valmöte i Nantes nyligen, enligt nyhetsbyrån AFP.

– Har jag sagt nej så är det nej. Jag är ute efter att rädda klimatet, inte Socialistpartiet, säger i sin tur miljöpartistiske Yannick Jadot enligt tidskriften Le Point.

Bra eller duglig?

Ändå finns Mélenchon, Jadot och likaledes nejsägande Anne Hidalgo med i den septett som det nu röstas om.

De fyra som sagt ja till att delta är tidigare justitieministern Christiane Taubira, EU-parlamentsledamoten Pierre Larrouturou samt doldisarna Anna Agueb-Porterie och Charlotte Marchandise.

Tanken är att 466 985 förhandsanmälda hugade vänsterväljare från i torsdags till och med söndag kväll ska ha bestämt sig för vad de tycker.

Väljarna ska betygsätta varje kandidats förmåga att ”få miljön och den sociala rättvisan att vinna i presidentvalet”. Fem alternativ finns: mycket bra, bra, tillräckligt bra, duglig eller otillräcklig. Om man vill kan man sätta otillräcklig eller mycket bra på alla. Den som sedan har bästa medianvärdet vinner.

Bryr sig inte?

Frågan är bara vad vinsten är värd. Hidalgo, Mélenchon och Jadot har alla redan sagt att de inte vill vara med och inte tänker bry sig om resultatet.

Arrangörerna, med unga vänsteraktivisterna Mathilde Imer och Samuel Grzybowski i spetsen, hoppas ändå att vinnaren ska bli en samlande figur för hela vänstersidan inför presidentvalet.

– Om vi är några hundratusen som röster så kan det förändra hela presidentvalet, säger Imer till tidningen Le Journal du Dimanche.