Är klimatbonusstoppet lagligt – experterna oeniga

Victor Stenquist

Via ett pressmeddelande meddelade regeringen att klimatbonusen på elbilar inom ett drygt dygn skulle vara ett minne blott.

En formell ändring väntas genomföras först i början av nästa år – något som får experter att ifrågasätta legaliteten i stoppet.

– Det är en gråzon. Jag skulle vilja se KU titta på det, säger Magnus Isberg, docent i statsvetenskap och före detta kanslichef vid konstitutionsutskottet, KU.

Det blev en sällan skådad rusch efter elbilar tisdag 8 november, sista dagen kunder fick beställa en elbil och samtidigt ta del av klimatbonusen.

Bilfirmor höll öppet sent efter beslutet, som bilföretag och branschorganisationer riktade stark kritik mot.

Anledningen till den korta tiden mellan pressmeddelandet och tidsfristen för slopandet av bonusen var att regeringen och Sverigedemokraterna ville hålla nere antalet personer som hann skaffa elbil och ta del av bonusen.

Men har allt gått helt rätt till?

Efter en begäran om beslut och beslutsunderlag från Miljödepartementet hänvisas Aftonbladet till regeringens pressmeddelande 7 november, och en kortare text i budgetpropositionen, där man vid ett par tillfällen nämner slopandet av klimatbonusen.

På en sida med frågor och svar om klimatbonusen skriver regeringen:

”De ändringar som aviserats kommer att genomföras genom ändringar i förordning (2017:1334) om klimatbonusbilar. Regeringen avser att besluta om ändringar i förordningen senast i början på 2023.”

”Ett knepigt ärende”

Aftonbladet har bett flera rutinerade jurister och sakkunniga se över underlaget som finns, och medan några anser att regeringen nog har på fötterna i sitt beslut är andra inte lika övertygade.

– Det är ett knepigt ärende. Jag hade trott att man faktiskt hade fattat ett regeringsbeslut, men det framgår ju att det inte kommer att komma förrän nästa år. En annan aspekt är ju budgeten, som riksdagen först senare i år kommer att fatta beslut kring, säger Magnus Isberg, docent i statsvetenskap och före detta kanslichef vid konstitutionsutskottet.

Själva förfarandet tycks ligga i en gråzon enligt Magnus Isberg, som gärna ser att KU för titta på ärendet, vilket de kan göra först om en KU-anmälan görs.

– Det finns ju situationer där regeringen anser att man måste kunna fatta ett snabbt beslut, och framför allt se till att det snabbt träder i kraft. Annars har vi en regel när det gäller författningar om att det ska gå en rimlig tid från när beslutet fattats tills det träder i kraft för medborgarna, så att de ska hinna anpassa sig, säger Magnus Isberg.

Thomas Bull är justitieråd och ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen och professor i konstitutionell rätt.

– Detta kan ju vara något som kan hamna på mitt bord som domare, så jag ska vara försiktig att uttala mig. Men rent allmänt, den frågeställningen du tar upp handlar om vad jurister brukar kalla retroaktiv ändring. Här säger regeringen att man i ett regeringsbeslut kommer göra förändringar i den förordningen, från 8 november. Men får de göra så? Man kan ställa sig den frågan, säger Thomas Bull.

Är en lämplighetsfråga

Enligt Thomas Bull finns i grundlagen inget generellt förbud mot retroaktiva lagändringar, med ett par undantag. Man kan till exempel inte införa nya straff och döma någon för brott som vid tidpunkten inte fanns reglerat i brottsbalken. På samma sätt kan man inte införa retroaktiva skatter och tvinga någon att betala skatt i efterhand.

– Det är i rätt hög grad en lämplighetsfråga, och en fråga om hur rättssäkert och schysst det är mot den enskilda. När det gäller finansiella frågor brukar man säga att det beror på vilka argument staten har, säger Thomas Bull.

Enligt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, kan regeringen räddas av en formulering i Regeringsformen.

– Det är mycket olyckligt att inget datum för ändringen i förordningen anges i pressmeddelandet eller annorstädes. Som det ser ut nu får ju den rent formella ändringen till synes retroaktiv effekt. Detta är sannolikt tillåtet enligt Regeringsformens andra kapitel, i 10 paragrafens andra stycke. Men snyggt är det inte.

Han anmärker också på den korta tiden mellan pressmeddelandet och tillämpningen av slopandet av klimatbonusen.

– Det är också ganska ovanligt att det träder i kraft omedelbart, för det brukar ligga en tid framåt. Egentligen minst en månad, åtminstone när det gäller nya lagar. Men jag kan förstå skälet till att man vill göra det snabbt, säger Joakim Nergelius.

Inte ett formellt beslut

Även Vilhelm Persson, professor vid Juridiska institutionen vid Lunds universitet och forskare inom offentlig rätt påpekar att det inte finns något generellt förbud mot retroaktiva åtgärder, med undantag för straff- och skatträtt.

– Jag håller med om att det här inte är något självklart ärende. Normalt sett måste ett förbud ha trätt i kraft innan man kan införa det, men ett problem här är att det är att hela systemet är framåtblickande, med lång tid innan man får sin bil och lång tid innan något utbetalas.

Regeringen kan räddas av formuleringen i förordningen om att ”i den mån det finns medel ska bonusen betalas ut”, eller av Regeringsformens formulering om pressmeddelandet kan anses vara ett förslag i form av en skrivelse från regeringen.

Det sistnämnda kan dock vara oklart, enligt Vilhelm Persson.

– Överlag är det inte tänkt att regeringen ska fatta beslut över pressmeddelanden. Det är inte tänkt att någon enskild, som statsministern eller finansministern, ska skicka ut ett pressmeddelande och att det ska räknas som ett formellt beslut. Då finns det inga garantier mot ministerstyre, som ju inte anses önskvärt i Sverige.

Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, kan regeringen luta sig mot att budgetpropositionen lämnats över till riksdagen och att man där strypt resurserna till klimatbonussystemet.

Det är dock inte Vilhelm Persson helt övertygad om är ett hållbart argument, då budgeten ännu inte röstats igenom av riksdagen.

–Man kan strypa penningströmmen, men man kan inte göra den formellt genom ett pressmeddelande, säger Vilhelm Persson.

Aftonbladet har utan framgång sökt en kommentar från finansdepartementet genom finansminister Elisabeth Svantessons pressekreterare Hanna Strömberg.

helskärm