Husdjur dör på grund av veterinärbrist

De kommande 12 månaderna behöver djursjukvården rekrytera minst 365 nya veterinärer. I Sverige examineras varje år omkring 90.

– Vi skulle behöva minst dubbla antalet utbildningsplatser, säger Mia Runnérus, sektionsmedlem i Svensk djursjukvård.

Djursjukvården är en växande bransch. Allt fler skaffar husdjur och delvis tack vare försäkringsbolagens djurförsäkringar har fler råd att söka vård för sina djur. Samtidigt utvecklas djursjukvården och växande kompetens gör att allt fler behandlingar kan erbjudas.

För att branschen ska kunna växa i takt med efterfrågan har medlemsföretaget Svensk djurvård räknat ut att minst 365 nya veterinärer behöver rekryteras de kommande 12 månaderna, 94 av dessa med specialkompetens. Samtidigt behövs 134 legitimerade djursjukskötare och 121 djurvårdare. När personalen inte räcker kan djursjukhusen inte ta emot alla djur som behöver vård.

– Djuren får lida, djurägarna blir förtvivlade. För vissa är det som deras barn som inte får vård. När vi inte kan ta emot de svårast sjuka dör djuren, säger Mia Runnérus.

Få utbildningsplatser

I Sverige finns en utbildning för veterinärer, på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där man antar 100 personer per år. Omkring 80–90 procent av dessa examineras. På samma universitet finns landets 80 platser för legitimerade djursjukskötare.

– Vi skulle behöva minst dubbla antalet utbildningsplatser, säger Mia Runnérus.

Det många som drömmer om att bli veterinär, betydligt fler än antalet utbildningsplatser, påpekar hon.

– Eftersom alla inte kommer in i Sverige så söker sig många utomlands, bland annat till Danmark, Polen och Ungern. Ungefär lika många svenskar som examineras i Sverige examineras utomlands, utan dem hade situationen varit ännu värre.

Mer pengar

Enligt Jordbruksverket är inga ytterligare utbildningsplatser i Sverige på gång.

– Vi är extremt medvetna om att det saknas veterinärer och att det skulle behövas fler utbildningsplatser vid SLU. Tyvärr kan vi inte göra mycket åt det förutom att påpeka för departementet att SLU behöver få mer medel, säger Ulrika Bergman, handläggare Jordbruksverket.

Näringsdepartementet uppger i en skriftlig kommentar till TT att regeringen fattade beslut så sent som 17 juni om en permanent ökning av medel till lärosätena för att öka antalet platser inom bristyrkesutbildningarna. För SLU:s del innebar detta en extra tilldelning på cirka 3,4 miljoner för 2020 och därefter 6,6 miljoner från och med 2021 och framåt.

"Kan klappa ihop"

Sedan 2010 dras branschen med ytterligare ett orosmoln. Innan dess drevs djursjukvården av veterinärer och vården utfördes under veterinärens ansvar. Men 2010 infördes legitimationskrav för djursjukskötare, vilket kräver en treårig utbildning.

– Då helt plötsligt skulle alla de som arbetat under veterinärt ansvar, till exempel gett injektioner och satt dropp, inte få göra det längre. Man ryckte undan benen på hela branschen, säger Mia Runnérus.

En av anledningarna bakom beslutet var, enligt Ulrika Bergman, att höja statusen på djursjukskötaryrket.

– Det man inte får glömma är att en legitimation är en kvalitetssäkring, att en veterinär eller djursjukskötare har vissa kunskaper som krävs, säger Ulrika Bergman.

För att lindra effekterna av beslutet gav Jordbruksverket branschen en dispens, tanken var att de som hade jobbat ett visst antal år skulle få chansen att bli legitimerade genom att gå vissa kurser och under tiden jobba på som vanligt. Fram till 2023 får även djursjukvårdare göra vissa av de sysslor som legitimerade djursjukskötare annars skulle gjort.

– Om inte reglerna ändras så att djurvårdarna fortsatt kan göra de här sysslorna efter 2023, då kan branschen klappa ihop tror jag, säger Mia Runnérus.