Årets fredspristagare: "Ett pris till Afrika"

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2019-10-11

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Arkivbild.

Etiopiens premiärminister hoppas att Nobelpriset han tilldelats ska få fredsarbetet att sprida sig över Afrika.

– Jag föreställer mig att resten av Afrikas ledare kommer att ta det som en positiv signal för att fortsätta arbeta för fredsprocessen på vår kontinent, säger fredspristagaren Abiy Ahmed.

Abiy Ahmed är med sina 43 år Afrikas yngste ledare. Och han har åstadkommit mycket under sitt dryga år som premiärminister. Nu får han Nobels fredspris för "sitt arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea", enligt Nobelkommittén.

– Jag är så hedrad och glad, säger pristagaren under telefonsamtalet med Nobelkommittén.

Juryn betonar i motiveringen att det krävs mer än en part för att mäkla fred och skriver att priset avser alla som bidragit till fredsarbetet. Juryn nämner Eritreas president Isaias Afwerki som tog emot Abiy Ahmeds utsträckta hand i förhandlingarna mellan länderna.

"Diskutabelt" pris

Kommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen presenterade pristagaren inför ett stort medieuppbåd på fredagen. På frågan om Abiy Ahmed verkligen har gjort tillräckligt för demokratiprocessen i Etiopien svarar hon:

– Rom byggdes inte på en dag. Vi ser att det finns arbete kvar att göra. Men vi har samtidigt sett väldigt många steg i rätt riktning, säger hon och fortsätter:

– Vi medger att det kan vara diskutabelt att redan nu utse Abiy Ahmed, men vi har sett mycket redan och hoppas att arbetet han påbörjat fortsätter.

Mäklat fred med grannen Eritrea, infört amnesti i sitt hemland och agerat fredsmäklare i den svårt krigsdrabbade regionen Afrikas horn – allt detta har Abiy Ahmed hunnit med sedan han blev premiärminister i april förra året.

Oroligheter i delstaterna Oromo och Somali ledde till att företrädaren Hailemariam Desalegn avgick. Abiy Ahmed blev då regeringschef, den första från oromofolket.

I sitt installationstal bad han "från djupet av sitt hjärta" om ursäkt för att de senaste årens protester hade lett till att människor hade skadats och dödats.

Snart genomförde han en rad reformer. Inte minst normaliserade han relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt. Tusentals fångar fick amnesti och tidigare terroriststämplade rörelser fick bilda laglig opposition. Ett fredsavtal slöts också med gerillan Ogadens nationella befrielsefront.

Inte populär hos alla

Det har inte varit populärt hos alla. Abiy Ahmed har under sin korta tid vid makten råkat ut för kuppförsök, gerillauppror har brutit ut i väster och etniska konflikter har drivit omkring en miljon människor på flykt.

Abiy Ahmed beskrivs också som en nyckelspelare bakom avtalet mellan militärrådet och den civila oppositionen i grannlandet Sudan, sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades i april i år.

Abiy Ahmed är en mycket välförtjänt pristagare enligt utrikesminister Ann Linde, som hänvisar till fredsavtalet sommaren 2018.

– Man hade haft krig i flera decennier och genom att visa politiskt mod och lägga prestige åt sidan fick han till stånd en fred mellan Etiopien och Eritrea, och det är väldigt stort, säger Linde till TT.

Priset ger Abiy Ahmed internationell legitimitet att fortsätta på den inslagna vägen, anser Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.

– Det är ett stort erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati, för hans politik i Etiopien och för regionen, säger han.

Följ ämnen i artikeln