Ökad väntetid på ambulans vid hjärtstopp

Väntetiden på ambulans vid hjärtstopp är i genomsnitt 17 minuter – en ökning med över en minut sedan 2016. Tiden varierar dock stort beroende på var i landet man bor, visar en kartläggning.

Vid plötsligt hjärtstopp är snabb hjälp helt avgörande, några få minuter kan innebära skillnaden mellan liv och död. Tiden från det att 112 tar emot ett nödsamtal om ett hjärtstopp till dess att en ambulans anländer till olycksplatsen är i genomsnitt 17 minuter i landet.

Det är en ökning med drygt en minut sedan år 2016 enligt uppgifter från SOS Alarm – och en utveckling som Hjärt-Lungfonden ser bekymmersamt på.

– 17 minuter är en lång tid när man i princip har tio minuter på sig för att rädda liv. Forskning har visat att kan man starta hjärt- och lungräddning inom tre minuter med en hjärtstartare så är överlevnadschansen upp till 75 procent, säger generalsekreterare Kristina Sparreljung.

Kan variera mycket

Hjärt-Lungfondens kartläggning visar också att väntetiden på ambulans har ökat i 227 av 290 kommuner i Sverige och tiden kan variera med drygt en halvtimme beroende på var i landet man bor.

– Det kan ha naturliga förklaringar i glesbygdskommuner och det är en problematik som det är svårt att göra någonting åt, men då är det desto viktigare att det finns hjärtstartare synliga och tillgängliga på för allmänheten kända platser som exempelvis ett Folkets hus.

– När det gäller tätorter kan det vara många faktorer som bidrar till att det tar lång tid för en ambulans att komma fram. Framkomligheten i exempelvis Stockholm är inte alltid den bästa. Det kan också vara en resursmässig fråga, säger Kristina Sparreljung.

Tiden avgörande

Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade omedelbart medvetandet och saknar puls och normal andning. För varje minut utan hjälpinsatser minskar chansen till överlevnad med hela tio procent. Endast drygt 600 personer av de omkring 10 000 svenskar som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus överlever.

Då tiden är en sådan avgörande faktor är den drabbade i de flesta fall beroende av omgivningens förmåga och kunskap att ingripa.

– Det man kan förbereda sig själv på är att träna hjärt- och lungräddning så att man inte blir rädd och och paralyserad i den akuta situationen. Gör man ingenting vid ett hjärtstopp så blir det en säker död. Någon måste agera och ju fler som är tränade desto bättre, säger Kristina Sparreljung.

Hjärt-Lungfondens generalsekreterare efterlyser också någon form av lagstiftning liknande den som finns för brandsäkerhet.

– Det finns ingen hjärtsäkerhetslag, men det vore fantastiskt om vi hade en sådan som sade att det på allmänna platser inom en radie på säg 500 meter skulle finnas en hjärtstartare. Det skulle kunna rädda många liv, säger hon.

Försök med drönare

Hjärt-Lungfonden stöder flera forskningsprojekt för att effektivisera vårdkedjan vid hjärtstopp. I Västra Götalandsregionen genomförs bland annat en pilotstudie där man med med hjälp av drönare levererar hjärtstartare hem till dörren i akuta situationer.

I orterna Fiskebäck, Torslanda och Kungälv är drönare i hangarer optimalt placerade utifrån var de flesta hjärtstoppen inträffar.

– När SOS Alarm får larm om ett plötsligt hjärtstopp öppnas hangarens garageport och drönaren startar – efter klartecken från Säve flygplats om att använda luftrummet – och flyger till de koordinater den får av larmcentralen, säger Kristina Sparreljung.

På plats vinschar drönaren ner en hjärtstartare utanför patientens ytterdörr och larmoperatören instruerar sedan inringaren om hur hjärtstartaren ska användas tills ordinarie räddningspersonal anländer till platsen.