Ramin, 23, ströps och misshandlades till döds efter kyssbilder på Facebook

Lisa Röstlund

Nu faller domen i ett av de största och grövsta hedersfallen i svensk historia.

Ramin Sherzaj, 23, hittades svårt misshandlad och strypt vid en bäck, efter att ha lagt upp kyssbilder på Facebook.

Åtta personer står åtalade för mordet – däribland hans egen exflickvän, som kan ha tvingats till dådet.

Med skrikande däck fördes Ramin Sherzaj, 23, bort i en Audi från Slottstorget i Gävle, den 4 april i fjol. Ett vittne på torget larmade direkt polisen.

Det skulle leda till den största utredningen i Gävlepolisens historia.

Åtta åtalades, sex av dem för mord. En förundersökningen på över 12 000 sidor.

Sammanlagt 100 poliser över hela landet har under ett år arbetat med utredningen och hanterat bevismaterial från 30 övervakningskameror, 548 förhör, 70 mobiler och datorer, över 900 brev som analyserats. Två månaders rättegång.

Ramin träffade en jämnårig kvinna 2015 på en kurs. Kvinnan var då fortfarande gift, och kontakten ledde till kaos, bråk mellan Ramin, kvinnan och hennes make, och flera polisanmälningar.

I ett polisförhör berättade Ramin att han var rädd att både han och kvinnan skulle dödas.

Skickade kyssbilder

Kvinnan lämnade sin man och paret inledde ett stormigt förhållande.

Det tog slut – och då lade Ramin upp en fejkprofil på Facebook med bilder där de kysstes. Han skickade vänförfrågningar till både hennes släkt och hennes exmans släkt.

Kort därefter kidnappades Ramin från Gävle, kördes till Sundsvall, där han hittades död vid en bäck. Strypt och svårt misshandlad.

Sex åtalas och sitter häktade, misstänkta för delaktighet i människorovet och mordet. Fyra av dem, en kvinna och tre män, tillhör samma familj. Övriga är två män som misstänks ha varit med vid bortrövandet på Slottstorget.

Ytterligare två misstänks för medhjälp, bland annat för att de passat huvudgärningsmännens barn, agerat chaufför när bevisen undanröjdes och konstruerat alibi åt de misstänkta gärningsmän.

Advokat Sargon De Basso företräder en av de åtalade, som misstänks ha passat två av de häktades barn och givit dem falska alibin.

– Jag är ganska säker på att han kommer frikännas. Min klient förnekar brott.

– Det är klart att det tillhör ovanligheterna att det är ett så omfattande förundersökningsmaterial och att så många är tilltalade. I mordmål är sällsynt att över tio personer sitter på de tilltalades bänk.

”Hon har agerat lockbete”

Vi möter rättens ordförande Anita Wallin-Wiberg, efter att den två månader långa rättegången avslutats i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Hon och medarbetarna står och packar in travar av pärmar med förundersökningen i en bil som ska tillbaka till Gävle.

– Det har varit ett väldigt, väldigt omfattande mål. Ett av de största genom tiderna skulle jag tro, åtminstone i Gävle tingsrätt.

Åklagare Lisa Hermanrud anser att hedersmotivet är tydligt.

– Mordet är en reaktion på bilderna. Exmaken, ett antal personer runt honom och hennes bröder utför det här. Enligt mig finns det ingen annan förklaring än att det här är hedersrelaterat. Om man jämför med en svartsjuk exmake: här är det inte bara han utan även medhjälpare till honom och kvinnans bröder.

Även kvinnan står åtalad, misstänkt för att ha medverkat till bortförande av 23-åringen.

– Hennes roll har varit att agera lockbete.

Enligt poliskällor till Aftonbladet finns misstankar om att hon kan ha tvingats till att hjälpa till, för att själv inte riskera hedersmord.

Svårt att utreda heder

Men trots att Ramin tidigare berättat för polisen att även hennes liv var i fara, är det något åklagaren inte lyckats hitta bevis för.

– Inga uppgifter i utredningen talar för att hon ska ha tvingats till det. Vi har tittat på om det finns något som talar för att hon skulle kunna ses som en målsägande, men det har inte gått att få fram.

Carin Götblad, polischef i region mitt:

– Det är ett fasansfullt ärende. Det har pågått i ett år, mer än ett dussin häktade, åtta åtalade. 30 utredare. Vi har översatt flera hundra brev. Många tusen sidor förundersökning. Det är ett mycket, mycket allvarligt brott.

Lisa Hermanrud beskriver hedersrelaterade fall som särskilt svårutredda.

– Många relationsärenden är generellt svårarbetade, eftersom det kan finnas andra lojaliteter än att berätta för polisen vad som hänt. När det gäller hedersärenden är de hänsynen ännu starkare. Man har lojaliteten hos gruppen, och personer är mycket svårhörda, för att de inte vill eller kan berätta.

Telefonlistor viktiga

En fördel är om utredarna i hedersfall har specialutbildning.

– Det är svårutredd brottslighet där det är betydelsefullt med kompetens.

Utredarna hade under arbetet 2016, fortfarande möjlighet att begära ut telefon- och datauppgifter från teleoperatörerna.

– I det här ärendet har telefonlistor och telefonanalyser varit avgörande. Vi har fått ett antal beslut från domstol som gör att vi har med hjälp av analytiker från Noa kunnat spåra var ett antal telefoner och telefonkort befunnit sig under vissa tidpunkter. Hade mordet skett i dag hade utredningsläget varit mycket svårare, säger Hermanrud.

Efter att EU-domstolen dömt ut de svenska reglerna om att teleoperatörerna var tvungna att lagra vissa uppgifter under en viss tid, för att de skulle kunna användas för brottsbekämpning, slog kammarrätten fast i mars i år att kraven om datalagring måste upphöra.