Linets väg från frö till kökshandduk

Billig bomull och syntetfibrer har trängt undan det mer arbetsintensiva linet. Momenten innan man har en färdigt produkt är många.

Rätt tid att så är i april–maj, lite beroende på var i landet man bor: mitten av april om man bor i södra delen av landet och några veckor senare längre norrut. En kaffesked frön räcker till en kvadratmeter.

Linet blommar efter midsommar, men bara under en enda dag.

I augusti när linet fått gulbruna frökapslar, då är det dags att rycka det. Det är precis som det låter – man rycker upp plantorna med rötterna. Rötterna innehåller också fibrer.

Torkas i buntar

Därefter ska linet torka, man samlar det i buntar eller kärvar och hänger det på tork.

Sedan är det dags att frörepa. Då drar man linet genom en frörepa, som ser ut som en grov kam eller kratta, för att få bort frökapslarna.

Linet är en robust gröda och mycket av beredningen innebär ganska hårt fysiskt arbete, men nästa steg – rötningen – kräver att man är uppmärksam. Man kan vattenröta och lägga sina linknippen i vatten, eller landröta och breda ut linet i ett tunt lager på en nyklippt gräsmatta. Vid landrötning ska linet vändas efter runt en vecka.

Rötningen görs för att fibrerna lätt ska kunna skiljas från veden – den hårda delen av strået.

Temperatur och fukt avgör hur snabb rötningsprocessen är så det gäller att hålla koll.

När linet är rötat ska det torka igen.

Bråkstakens ursprung

Nu är det dags att bråka. Med bråkan knäcker man sönder linstråna så att fibrerna friläggs.

Det är det här momentet som gett oss ordet bråkstake.

Därefter är det dags att skäkta. Det innebär att man slår med en sorts träsvärd, ett skäktsvärd, mot en skäktstol och slår och skrapar bort skärvor av linstrån från fibrerna.

Sedan ska det häcklas, då man drar linet genom en kam och får fram de långa glänsande fibrerna som sedan används till lingarn.

Efter häckling är linet färdigt att spinnas till garn. Garnet kan man sedan använda för att väva, knyppla, virka eller sticka.