Hundratusentals fransmän strejkar mot höjd pensionsålder
Publicerad 2023-01-19
PARIS. Arbeta för att leva, eller leva för att arbeta?
I dag går hundratusentals fransmän ut i strejk mot Emmanuel Macrons pensionsreform med höjd pensionsålder från 62 till 64 år.
– Det här är ingen reform, det är ett brott, säger Boris, 45-årig lärare som strejkar och demonstrerar på Place de la République i dag.
Det har på förhand pratats om den största strejken på över 25 år i ett land där strejker trots allt tillhör stadsbilden. Mobiliseringen av samtliga åtta stora fackförbund i Frankrike den här januaritorsdagen visar hur impopulär Emmanuel Macrons pensionsreform är hos stora delar av befolkningen.
I Paris är många skolor stängda, kollektivtrafiken går mycket sparsamt och de flesta tågavgångar är inställda, för att nämna något.
Vid Place de la République står ”Brouck”, 62, som är något så franskt som en satirtecknare i strejk.
På bordet han ställt upp går det att köpa teckningar och seriealbum med antikapitalistiska budskap. ”Vi måste döda Macron innan han dödar oss” heter en av böckerna han säljer.
– Den här regeringen har inte gjort några sociala reformer sedan de tillträdde. Det är de rikas regering, det visar de gång efter gång, säger ”Brouck”, som trots det inte har särskilt stora förhoppningar på att dagens övningar kommer få regeringen på andra planer.
– De låtsas att de lyssnar på folket, det är en sorts diplomatisk image som aldrig betyder något i slutändan.
Reformförslaget ska debatteras och röstas i nationalförsamlingen under de närmsta veckorna och Macron och hans premiärminister Elisabeth Borne, som ligger bakom utformningen, ser just nu ut att kunna säkra majoritetsstöd för den med hjälp av ledamöter för högerpartiet Les Républicains.
Annan syn på arbete
I svenska öron låter den franska presidentens reform inte särskilt kontroversiell: Att höja pensionsåldern från 62 till 64 år i ett välfärdsland där befolkningen blir allt äldre och pensionssystemet går back sedan länge.
Faktum är att Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien de senaste åren klubbat igenom höjd pensionsålder på 67 respektive 68 år. Vad är det fyra av fem fransmän, om man ska tro opinionsundersökningarna, vänder sig emot? Hur kan de vara så obstinata?
Det finns, kort sagt, två anledningar. Den första är att den franska synen på arbete skiljer sig betydligt från de flesta länder i Europa, för att inte säga världen. Sedan år 2000 har landet lagstadgad 35-timmarsvecka för heltidsanställda (många arbetsplatser har längre timmar än så, men betalar då ut övertidsersättning).
Så sent som 2012 lovade François Hollande i sin presidentvalkampanj att sänka pensionsåldern från 62 till 60 år.
Det var för övrigt hans nemesis Nicolas Sarkozy som höjt den med två år under sin dåvarande mandatperiod, ett mycket kontroversiellt drag redan då.
Förbjuder chefer att ta kontakt
Fransmän är helt enkelt vana vid att inte jobba särskilt stor del av sina liv. Idén om att fritiden är viktigare än karriären är dominerande på ett sätt som ibland är svårt att föreställa sig som svensk.
Sedan flera år finns här lagar som förbjuder chefer att kontakta sina anställda efter arbetstid och på lediga dagar, allt för att minska stressen i vardagen. ”Ska man leva för att arbeta, eller arbeta för att leva?” är en retorisk fråga som ofta hörts i debatten under vintern.
Den andra anledningen, och kanske den viktigaste just nu, är upplevelsen att pensionsreformen slår hårdast mot arbetarklassen och den ”modesta” medelklassen.
Utöver att jobba till 64 år ska man dessutom ha fullgjort 43 års arbete enligt det nya pensionsförslaget. I sin spalt i tidningen Le Monde häromveckan dundrade fransk vänsters stjärnekonom Thomas Piketty att alla kan räkna ut att den med fem års universitetsstudier alldeles oavsett måste jobba till 64-65 år för att nå upp till 43 års yrkesarbete medan den som börjat jobba direkt efter gymnasiet ”straffas” med två extraår i slutet av karriären. Han har förstås inte fel.
”Det är ett brott”
Att reformen ska klubbas i ett läge där både inflationen och priserna skenar gör saken extra delikat.
– Det här är inte en reform, det är ett brott, säger Boris, 45, som är lärare och ska gå i demonstrationståget som utgår från Place de la République.
– De fattiga fransmännen kommer att vara döda innan de kommer kunna gå i pension. Jag strejkar i solidaritet med dem i dag, men jag ser inte heller mig själv springa efter barn när jag är 66 år, säger Boris.
Mellan 35 och 45 procent av de franska lärarna strejkar i dag och kontorsarbetare uppmanas att jobba hemifrån i möjligaste mån.
På Place de la République börjar det fyllas på med folk i den gråa januarieftermiddagen. Det har pratats om en mobilisering i nivå med storstrejken 1996, ordningsmaktens prognoser talar om upp emot en miljon fransmän på gatorna. Det är de franska fackförbundens dag, men både de franska vänsterpartierna och högerextrema Nationell samling stöttar initiativet.
För Emmanuel Macrons del är pensionsreformen en fråga om hela hans politiska prestige.
– Saker måste vara tydliga när de demokratiska valen görs. Och när presidentvalet och det följande parlamentsvalet hölls för bara några månader sedan var de här sakerna tydliga. Nu börjar en period då det demokratiska parlamentariska arbetet tar vid, där alla politiska krafter inom nationalförsamlingen och senaten har möjlighet att uttala sig, säger den franske presidenten, som på torsdagen befinner sig i Spanien för att träffa landets premiärminister Pedro Sanchez.
Tror inte att reformen blir av
Emmanuel Macron varnades för den franska arbetarklassens ilska när han ville höja skatten på bilbränsle 2018 och rörelsen Gula västarna såg dagens ljus. Men förutom att just den idén fick skrotas fick de långvariga protesterna liten effekt.
Frankrikes mest förmögna har dragit ifrån inkomstmässigt under Macrons tid vid makten. Så sent som för några veckor sedan tog affärsmannen Bernard Arnault, ägare av lyxmärken som Moët & Chandon och Louis Vuitton, över positionen som världens rikaste människa från Elon Musk. Det är ovanligt att en europé innehar titeln, inte minst med tanke på Frankrikes traditionellt sett höga skattetryck, men Macronregeringens reform av bolagsskatten och slopandet av förmögenhetsskatten har fått effekter.
– Vi strejkar för att istället sänka den allmänna pensionsåldern till 60 år och till 55 år för de med de tyngsta arbetsuppgifterna, säger Maryse Treton, 63, lokal sekreterare för CGT, ett av Frankrikes två största fackförbund.
Hon är säker på att reformen inte kommer att bli av.
– Den kommer inte att gå igenom, det kan jag garantera. 80 procent av fransmännen är emot den. Dessutom finns det visst siffror som tyder på att systemet inte alls går back.
Men har inte fransmännen i själva verket röstat för pensionsreformen? Jo, och nej. Emmanuel Macron var tydlig med sina avsikter att höja pensionsåldern under både första och andra presidentvalkampanjen, 2017 respektive 2022.
”Sluta med dumheterna!”
I slutrundan mot extremhögerns Marine Le Pen vid båda tillfällena rekommenderade många fackförbund sina väljare att rösta för mittenkandidaten Macron, i ett sorts val mellan pest och kolera. Man anordnade samtidigt demonstrationer mot pensionsreformen så fort presidentvalet var avgjort. 2020 la Macron själv ner planerna tillfälligt när coronapandemin lamslog Frankrike.
Det går därmed att med viss rätt att säga att Macron har mandat för att nu genomföra den reform han hela tiden varit öppen med inför väljarna. Men en titt i opinionsundersökningarna och på Place de la République visar något helt annat.
Vid 15-tiden börjar det fyllas på med folk. Bland korvstånd, kampmusik i högtalare och bokbord börjar den kilometerlånga marschen mot Place de la Nation i östra Paris att ta form.
10 000 poliser och gendarmer har kallats in för dagens storstrejk i Frankrike, varav 3 500 i Paris. Vid 17-tiden rapporteras om ett trettiotal polisingripanden i Paris och stökigheter i bland annat Rennes. 1,1 miljoner fransmän demonstrerar i dag enligt det franska inrikesministeriet, 2 miljoner enligt fackförbunden själva.
Charlie Perrin, 15, har inte börjat yrkesarbeta än, men har ett meddelande att skicka vidare till Macron:
– Sluta med de här dumheterna, vi har fått nog!
