Förlorar hem och hotell i stadsflytten: Får gilla läget
V-kritiken mot kyrkflytten: Pr-jippo
Publicerad 2025-09-04
För hotellägarna Jan och Kirsi blev beskedet om den nya stadsflytten en dubbelsmäll.
De tvingas överge sitt hotell för andra gången – och flytta från sitt hus.
– Hela själen från stan och alla minnen försvinner, säger Jan Grönberg.
Förra torsdagen kom chockbeskedet för Kirunaborna. Ytterligare 6 000 invånare måste lämna sina hem på grund av sprickbildningen från gruvan. Totalt kommer 12 000 Kirunabor, två tredjedelar av stadens befolkning, behöva få en ny bostad inom tio år.
Jan Grönberg och Kirsi Säisä Grönbergs hotell Artic Eden står precis vid gränsen till nuvarande sprickzon. Därför var beskedet inte helt oväntat för paret. De känner ofta av sättningar från gruvan, alltså att marken rör sig, även när det inte sprängs. På en skolbyggnad intill har det börjat komma sprickor.
– Det är klart att det inte är roligt när sånt här händer. Vi har lagt ner hela våra liv i det här. Allt vi har byggt upp kommer att försvinna. Det är tråkigt men man förstår att det måste ske, man får gilla läget, säger Jan Grönberg.
Aftonbladet når honom på telefon precis innan han ska ut på älgjakt.
Inte första gången
De har gjort det här förut. Deras förra hotell Rallaren låg i den nuvarande zonen. Då byggde de upp sitt nya hotell med 110 rum. I dag har de runt ett 50-tal anställda om man räknar med de två restaurangerna i anslutning till hotellet. Som också riskerar att drabbas när Jan och Kirsi ska försöka hitta en ny plats för sin verksamhet.
– Vi utgår att vi ska erbjudas något av LKAB som är minst lika bra, men det gäller ju att hitta en plats där vi får öppna.
Och det är inte bara en hotellflytt som paret ska försöka lösa. Den villa som familjen bott i de senaste 30 åren ligger också i den nya sprickzonen. Familjen kommer att erbjudas en ny bostad av LKAB, men det blir inte samma sak.
– Vi bor med fjällutsikt här och hotellet har samma utsikt. Barnen har vuxit upp med skola och idrottsplats här. Nu kommer vi hamna i stan, i en grop.
”Alla minnen försvinner”
Samtidigt har Jan, som är född och uppväxt i Kiruna, aldrig funderat på att lämna staden. Familjen blir kvar.
– Nej, de tankarna har vi aldrig haft. Man är fäst vid Kiruna, men Kiruna försvinner. Hela själen från stan och alla minnen försvinner.
Även om både invånare och Kiruna kommun känt till att LKAB skulle komma med en ny sprickprognos blev många chockade. Det överträffade kommunens värsta scenario och på en pressträff gick politiker och tjänstemän ut och vädjade om hjälp från staten för att klara den nya flytten.
Beskedet kom mindre än två veckor efter den spektakulära kyrkflytten som lockade både svenska och internationella medier.
Sanna Inga Poromaa (V), är andre vice ordförande i kommunfullmäktige. Hon är kritisk till hur LKAB levererade sitt besked och misstänker att man försökt tona ner den med hjälp av kyrkflytten.
– Min personliga åsikt, och alltså inte kommunens, är att det var ett pr-jippo för att släta över det som skulle komma. Alla journalister kom upp till kyrkflytten och sen åkte de hem. Den här problematiserande bilden av hur många som ska flytta, vilka som ska flytta och vilka riksintressen som ska stå tillbaka försvinner, säger hon.
Kiruna behöver hjälp
Hon känner flera som redan flyttat och andra som berörs av den nya flytten. Hon, liksom andra Kirunabor, förstår att stadens vara är tätt sammanlänkat med gruvan. Men hon tycker att Kiruna borde få en större del av den vinst som statliga LKAB gör på gruvan, mer än de två promille av gruvans uppskattade värde, som man får i dag.
– Det är på tok för lite. Något måste komma tillbaka till de här kommunerna här uppe.
Och staten måste engagera sig i flyttprojektet – att flytta 6 000 invånare och bygga nya bostadsområden, skola och idrottsplatser på tio år.
– Det är inte Kiruna som ska lösa det här själv. Är gruvan viktig så måste staten engagera sig i flytten.