Ny forskning ska knäcka Astrid Lindgren-koden

Publicerad 2020-03-14

Få författare är så älskade i Sverige som Astrid Lindgren. Men trots barnboksförfattarens omåttliga popularitet har hennes skrivprocess länge varit en mytomspunnen hemlighet.

Nu ska Uppsalaforskare tillsammans med Svenska barnboksinsitutet knäcka den så kallade Astrid Lindgren-koden genom att analysera författarens stenogram, något som inte har gjorts tidigare.
— Vi hoppas på att kunna belysa en sida av Astrid som inte varit så känd, säger forskaren Malin Nauwerck.

Malin Nauwerck vill knäcka Astrid Lindgren-koden.

Forskare från Uppsala universitet och Svenska barnboksinstitutet ska demaskera Astrid Lindgrensa skrivprocess, som hittills varit höljd i dunkel. Malin Nauwerck driver det tvärvetenskapliga projektet, som går ut på att avkoda nyckeln till hemligheten – via Lindgrens bevarade stenogram.

– Det ansågs länge nästan omöjligt att läsa Astrid Lindgrens stenogram. Hennes skrivprocess har därför förblivit något av en hemlighet, en litteraturvetenskaplig gåta som inte kunnat lösas, trots att det handlar om ett av världens största författarskap. Vårt mål är att få reda på mer om vägen från idé till färdig bok, men även om den existerande bilden av Lindgrens skapande stämmer, säger Malin Nauwerck som lärde sig stenografi för att bedriva forskningen.
– Det finns en stark uppfattning om vem hon var. Astrid Lindgren hade dessutom en egen berättelse om sitt skapande. Vi vill jämföra den med vad originalmanuskripten visar.

Helt obeforskat

Stenografi är en form snabbskrift som användes för att skriva snabbt och effektivt innan inspelningsapparater och andra tekniska hjälpmedel blev vanliga på arbetsmarknaden. Skrivmetoden användes flitigt av yrkesgrupper som sekreterare och journalister. Astrid Lindgren, som var sin egen redaktör och förläggare, författade och redigerade sina manus på stenografi. Material som hittills är helt obeforskat.

Vad kan man säga om Astrid Lindgrens stenografi, förutom att den ansetts omöjlig att avläsa?

–Hon använde inte mycket personliga förkortningar, men hade yvig handstil och var inte så noga med proportionerna, säger Malin Nauwerck och fortsätter:

– Vi hoppas på att kunna belysa en sida av Astrid som inte varit så känd. Lyfta fram hennes yrkeserfarenhet som sekreterare och hur den spelade in i hennes författarskap, kanske präglade den hennes litterära stil? Stenografi användes också av många andra författare, som Charles Dicken, och det är en intressant ngen har tidigare försökt besvara de här frågorna.

Astrid Lindgren

Kunskap som håller på att försvinna

I forskningsprojektet finns också en dimension där stenografikunniga bjuds in att delta.
– Vi ser fram emot att ta vara på deras kunskaper. Det är en kunskap och en generation som håller på att försvinna. Med hjälp av stenografers lärdomar kan vi sen träna våra digitala verktyg och på det sättet binda ihop en äldre generations kunskap med den nya generationens kunskaper.