Förslag: Stora utsläppare ska kunna stoppas

helskärm

Klimatet måste få större tyngd i miljölagarna och nya verksamheter med stora utsläpp av växthusgaser ska kunna stoppas, föreslår regeringens utredning om klimaträtten.

Utredaren, Anders Danielsson, säger på en pressträff att det idag finns en stoppregel i miljöbalken som innebär att regeringen kan gå in och stoppa verksamheter som äventyrar liv och hälsa. Men klimataspekten har inte funnits med.

– Vi vill förtydliga att stoppregeln även ska kunna användas när det gäller klimat. Men jag vill understryka att det bara ska gälla nya tillstånd, säger Anders Danielsson.

Frågan var aktuell senast när regeringen beredde frågan om Preemraff skulle få bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Företaget drog dock tillbaka sin ansökan av ekonomiska skäl och meddelade att man i stället ska satsa mer på förnybara alternativ.

– Vi kan inte ta risken att kommande industrier inte förstår det, utan här måste vi helt enkelt se till att lagstiftningen pekar i samma riktning som de beslut som riksdagen har tagit, säger klimat- och miljöminister Per Bolund (MP).

"Motsatt riktning"

Miljöpartiet har pratat om att det behövs en Lex Preem, som ska förhindra fossila investeringar som äventyrar att klimatmålen nås.

– Det är viktigt att vi nu ser till att investeringar som går i motsatt riktning faktiskt inte uppkommer, utan lagstiftningen ser till så att vi styr tydligt mot att minska utsläppen i alla beslut, säger Per Bolund.

Göra tydligt

Utredningen ska se över all lagstiftning för att se om den styr mot klimatmålen, men i det första delbetänkandet låg fokus på miljöbalken.

Anders Danielsson framhåller att klimatperspektivet inte är så tydligt som det borde vara om miljöbalken ska kunna användas som ett verktyg för att få ner utsläppen av växthusgaser. Därför föreslår utredningen att klimathänsyn ska skrivas in i portalparagrafen i lagen, för att understryka vikten av klimatet.

Danielsson bedömer att förslagen i utredningen kan få stor effekt på utsläppen av klimatgaser. Men de kommer också att få konsekvenser.

– Det blir ökade kostnader för staten, mer resurser krävs till myndigheter som ska övervaka och det blir ökade kostnader för företagen och minskade skatteintäkter, säger Danielsson och syftar på att minskade utsläpp minskar intäkterna från klimatskatterna.

M luftar kritik

Med de styrmedel som finns i dag når inte Sverige klimatmålen. Det långsiktiga målet är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Därefter ska negativa utsläpp nås.

– Utredningen är tydlig med att miljöbalken i dag är för svag när det gäller klimataspekten, säger Per Bolund.

– Vi ser nu över all relevant lagstiftning. Det är inte hållbart om inte lagen lever upp till klimatmålen, det förstår till och med ett barn.

Moderaterna (M) gillar inte förslagen. Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson, säger enligt ett pressmeddelande:

"Regeringen vill stoppa investeringar som innebär utsläpp, trots att dessa redan regleras genom EU:s handel med utsläppsrätter. Det är klimatnationalism i sin renaste form."

"Att regeringen också i högre utsträckning vill kunna tidsbegränsa och ompröva miljötillstånd innebär ännu större osäkerhet för de företag som vill investera i sin verksamhet. Det riskerar att hämma investeringar till nytta för både klimatet och för tillväxten", fortsätter hon.