1177 i krisläge efter hård belastning

Alice Nordevik/TT

Publicerad 2020-11-12

Antalet samtal till 1177 Vårdguidens särskilda linje för covid-19-symptom ärr nu under vecka 11 till vecka 45.

Trycket är lika högt på 1177:s särskilda covid-19-linje som det var i slutet på mars – och organisationen har återigen gått in i krisläge.

– Det är väldigt många som behöver sjukvårdsrådgivning, säger Sofie Zetterström, affärsområdeschef.

Lugnet varade inte länge för 1177 Vårdguiden.

Först i augusti, efter en stilla sommar, vågade de avblåsa det krisläge som organisationen befunnit sig i sedan i mars. Men i takt med att kurvorna över smittspridningen vänt upp igen under hösten har också trycket på 1177 ökat – till nivåer som nu matchar dem i slutet av mars. På tisdagen gick organisationen återigen upp i krisläge.

– Trycket på alla 1177:s kanaler är i stort sett på samma nivåer som i våras, eller högre, säger Sofie Zetterström, affärsområdeschef för 1177 Vårdguiden på Inera, som driver tekniken.

Krisläget innebär att de kan fatta snabbare beslut, omfördela resurser och "ligga steget före", som Sofie Zetterström beskriver det.

Slår nästan i taket

När pandemin rasade som värst i mars upprättade 1177 en särskild nationell telefonlinje för personer med coronasymptom. I mitten av mars ringde över 114 000 personer under en vecka, för att sedan snabbt falla till 46 000 första veckan i april.

Efter en lugn sommar med strax över 10 000 samtal i veckan har siffrorna börjat klättra stadigt uppåt igen. Sista veckan i oktober inkom cirka 39 000 samtal till linjen, medan det förra veckan hade ökat till nästan 60 000.

– Vi försöker styra det så att man bara väljer den linjen om man har symptom, inte för allmänna frågor. Nu ser vi att den kön är väldigt hårt belastad, den slår nästan i taket, säger Sofie Zetterström och tillägger:

– Det tyder på att många är sjuka och oroliga. Det är en klar skillnad från i somras.

Den höga belastningen för med sig två utmaningar: dels måste tekniken palla trycket, dels måste det finnas personal för att bemanna linjen.

– Vi är på tå för att se till att tekniken håller. Men sjuksköterskorna finns ute i regionerna, och om det inte finns tillräckligt många sjuksköterskor som svarar så spelar det ingen roll hur stark teknik man har, säger Sofie Zetterström.

Fyra timmars kö

Särskilt svårt blir det eftersom de sjuksköterskor som arbetar med 1177 behöver en särskild utbildning. I våras togs en snabbutbildning fram som sjuksköterskor kunde gå på distans – men det tog ändå tid att få fram tillräckligt mycket personal, berättar Sofie Zetterström.

– När det var som absolut värst i mars så kunde de som väntade längst i telefonkön sitta i fyra timmar. Att de ändå höll ut visar hur viktigt människor tycker att det är att få prata med någon när man är orolig.

TT: Har ni för låg bemanning nu?

– Generellt så har bemanningen alltid varit lite för låg på 1177, det är svårt att rekrytera personal inom hälso- och sjukvården. Nu har vi dialog med regionerna om att de måste öka bemanningen igen för att det inte ska bli orimligt långa väntetider, säger Sofie Zetterström.