Hedersförtryck – en gammal svensk tradition

Publicerad 2017-05-31

Marie Lindstedt Cronberg.

Förtappade kvinnor, mördade utomäktenskapliga barn och homosexuella som sjukdomsstämplades.

Hederskultur har djupa historiska rötter i Sverige – och sträcker sig långt in i modern tid.

– Det är helt uppenbart att förändringar är möjliga, säger historieforskaren Marie Lindstedt Cronberg.

Kollektivt sanktionerade hedersmord saknas i tidigare svensk historia, enligt Marie Lindstedt Cronberg, docent vid Lunds universitet.

Men hederskultur i övrigt har rötter lång bak i tiden. Cronberg har studerat den från 1500-talet och framåt.

– Sverige har haft en stark inhemsk hederskultur där den som saknade heder hamnade utanför samhället. Vanheder ansågs smitta.

För kvinnor var den sexuella hedern av störst betydelse.

– Om kvinnan fick rykte om sig att vara lösaktig blev hon oattraktiv på äktenskapsmarknaden. Ingen "hederlig" man ville gifta sig med en osedlig kvinna. Man talade om kvinnan som "förstört gods". Hon hade tappat sitt värde, som var länkat till att hon skulle vara oskuldsfull, ren och dygdig.

För att dölja skammen var det vanligt att kvinnor valde att ta sina liv eller döda sina nyfödda, att kung Gustav III införde “barnamordsplakatet” 1778, som gjorde det möjligt för ogifta gravida att resa bort, föda barnet anonymt och överge det.

Fortfarande långt in på 1900-talet var hederskulturen så stark att många kvinnor övergav sina “oäkta” barn.

Barnboksförfattaren Astrid Lindgren blev på 1920-talet gravid utan att vara gift och kände sig tvingad att lämna landet, föda i Köpenhamn och lämna bort sin nyfödde son Lasse till en dansk fosterfamilj – för att inte dra skam över familjen.

Det, beskrev Lindgren senare i flera intervjuer, var ett trauma som hon bearbetade genom hela livet. Författarskapet präglas av historier om barn utan föräldrar.

Värderingar kring hedersrelaterade frågor ändras

Inte förrän 1970 fick barn födda utom äktenskap samma arvrätt som inomäktenskapliga. Och homosexualitet klassades som sjukdom fram till 1979.

Värderingar kring stora hedersrelaterade frågor kan förändras snabbt, konstaterar Marie Lindstedt Cronberg.

– När en kulturell uppfattning ifrågasätts öppet, blir det möjligt för människor att ansluta sig till kritiken och att välja andra vägar. I det tidigmoderna Sverige gick förändringar långsamt eftersom samhället var mer homogent när det gällde könsuppfattningar och religiöst grundade föreställningar. I ett mångkulturellt samhälle finns det alternativa vägval som individen har tillgång till.

Än i dag finns stark “inhemsk hederskultur” – inom svenska sekter.

Psykologen Håkan Järvå, själv tidigare scientolog, jobbar med att hjälpa avhoppare från slutna religiösa församlingar.

– Förutom att hedersmord och grovt våld inte förekommer sanktionerat av kollektivet, är det precis samma orubbliga könsmönster, syn på sexualitet och begränsningar i val av partner och umgänge, som i hederskulturer vi ser från Mellanöstern.