De långtidssjuka: Känns som en hjärtattack

Av: Sophie Tanha

Publicerad:
Uppdaterad:

Mellan de smittade med förkylningssymtom och patienterna i respirator finns en grupp som känner sig bortglömd i rapporteringen om covid-19: De långtidssjuka.

De vittnar om fantomhjärtattacker, kroppsdelar som domnar bort och en trötthet som beskrivs som ”döden-känslan”.

Ungefär sju veckor in i sjukdomshistorien vittnar flera svenskar om samma hjärtattacksliknande symtom: kraftiga hugg i bröstet med smärtor som strålar ut i vänster arm. En av de som drabbats är Therese Lindström, 44, som har varit sjuk i kliniskt diagnostiserad covid-19 i tio veckor.

Kramper i hjärtat

– Fantomhjärtattacker. Jag har vaknat av dem mitt i natten och trott att jag varit på väg att dö, säger Therese Lindström.

Inför denna artikel gör Aftonbladet ett inlägg i en Facebookgrupp med drygt 7 000 medlemmar. Vi frågar om någon varit sjuk i covid-19 under längre tid än sju veckor. Det dröjer bara några minuter innan drygt 50 svar kommer in.

Therese Lindström, 44, har varit diagnosticerad med covid-19 i tio veckor.
Foto: PRIVAT
Therese Lindström, 44, har varit diagnosticerad med covid-19 i tio veckor.
Foto: PRIVAT
Therese Lindström innan hon insjuknade.

Många av de långtidssjuka har varit drabbade av mardrömsliknande symtom sedan viruset började spridas i Sverige. Hanna Danielsson känner igen beskrivningen av fantomhjärtattackerna.

– Det är liksom kramper i hjärtat, som strålar ut i armhålan, säger hon.

Hanna Danielsson heter egentligen någonting annat, men eftersom hon arbetar inom vården – och troligtvis smittades på arbetsplatsen för drygt sju veckor sedan – vill hon vara anonym.

– Folk blir ju så rädda när de får höra om mina symtom. Jag vill inte skrämma någon, säger hon om beslutet.

Hanna Danielsson är 30 år gammal och har sällan varit sjuk. Tack vare sitt yrke är hon en av få som fått testa sig för covid-19.

– Jag har varit rädd för att sova, för det känns inte som om jag kommer vakna. Jag har vaknat av att jag panikartat försöker dra ett andetag och vet inte var jag befinner mig, fast jag är hemma, berättar Hanna Danielsson.

”Känns som jag vore död”

Efter ett par timmar har ett hundratal från Facebookgruppen hört av sig. De beskriver sig som för sjuka för att röra sig, men inte tillräckligt dåliga för att få testas och vårdas på sjukhus. För de flesta står koden U07.2 i journalerna: Misstänkt covid-19, virus ej påvisat.

– Det är viktigt att berätta om oss. Jag hade hört att man kanske får milda symtom i två veckor och att vissa måste läggas i respirator, men att det gällde riskgrupperna. Jag är ju frisk som en nötkärna annars, berättar 48-åriga Anna Wahlqvist.

Hon insjuknade den 10 mars och är först nu på bättringsvägen, efter drygt två månaders kliniskt diagnostiserad covid-19.

Foto: PRIVAT
Anna Wahlqvist, 48, insjuknade den 10 mars.
Foto: PRIVAT
”Jag hade hört att man kanske får milda symtom i två veckor och att vissa måste läggas i respirator, men att det gällde riskgrupperna. Jag är ju frisk som en nötkärna annars”, säger Anna Wahlqvist.

– Det är klart jag haft dagar när jag tänkt att jag kanske inte kommer klara detta. Jag har försökt förbereda mig mentalt med hur vi ska göra med barnen, vem som ska ta hand om dem, säger Anna Wahlqvist.

Ett av hennes värsta symtom var den otroliga tröttheten:

– Jag kallar det för döden-känslan, det är svårt att beskriva på något annat sätt. Mina barn tyckte jag såg ut som om jag vore död, som en vålnad. Hela ansiktet hängde och jag kunde inte visa några ansiktsuttryck. Jag undrade hur det är möjligt att känna så här och ändå vara vid liv.

Hans-Gustaf Ljunggren är professor i infektionsmedicin på Karolinska institutet. Han får frågan om det går att lita på att dessa personer faktiskt är sjuka i covid-19, utan att ha testats för det.

– Om en läkare har givit en klinisk diagnos baserat på symtom är sannolikheten stor att de haft covid-19, säger han.

Finns i blodet

Med några få undantag smittades inte så många av covid-19 i Sverige förrän i början av mars. Det är de som drabbades då – och inte tillfrisknat sedan dess – som nu går att identifiera som långtidssjuka.

Som del av Hans-Gustaf Ljunggrens forskning testas blod från patienter inlagda på sjukhus med aktiv covid-19. I vissa fall har viruset hittats i blodet.

– Det är inte svårt att tänka sig att virus kan spridas från till exempel lungorna till blodbanan, och via blodet sprida sig till andra delar av kroppen, säger han.

Efter fantomhjärtinfarkterna har många ringt till sjukvården, något Hans-Gustaf Ljunggren rekommenderar alla med liknande symtom att göra. Då tas oftast ett EKG som visar att de inte haft en riktig hjärtinfarkt.

– Vi vet att personer med covid-19 har en ökad benägenhet att bilda blodproppar, men vi förstår inte fullt ut varför än.

– Vi vet inte de mekanismer som leder till fantomsmärtor från hjärtat orsakas av blodproppar. Jag måste erkänna att vi inte har alla svar i nuläget. Sjukdomen har ju bara funnits på jorden i ett halvår, säger Hans-Gustaf Ljunggren

PODD De ”okända” farorna i klimatkrisens spår

Vår planet mår inte bra och det är vi människor som förstör den. Trots larm, stora miljökonferenser och skolstrejker så kan det vara helt kört för att rädda jorden. I boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten” så har Jonathan Jeppsson, nyhetschef på Aftonbladet, gått igenom vad vi har att vänta oss de kommande årtionden när det gäller klimatet. Hur kan den pågående pandemin påverka klimatet och finns det någon form av hopp för jordens överlevnad?

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad: